
Bandmaskar är parasitiska maskar som livnär sig på sin värd genom att ta upp dennes näringsämnen. De kan inte leva självständigt utan överlever endast inne i en värdorganism. Sättet som bandmask smittar på kan variera. Smitta till människor sker oftast genom förorenade livsmedel, förorenat vatten, zoonotiska infektioner (smitta från djur till människa) eller bristfällig hygien. Hos djur sker infektionen genom att de sväljer bandmasklarver.
Smitta av Taenia solium sker främst genom att äta förorenat fläskkött, dricka förorenat vatten eller genom att röra vid ytor som innehåller avföring från en infekterad person. Även autoinfektion kan förekomma, det vill säga att man återinfekterar sig själv på grund av dålig handhygien. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC är cysticercos, som orsakas av denna mask, vanligast i länder med bristfälliga hygienrutiner där grisar får röra fritt och kan äta mänsklig avföring.
Hymenolepis nana kallas även dvärgbandmask och är enligt CDC den vanligaste typen av bandmaskinfektion både i USA och globalt. Smitta sker genom att äta livsmedel som kontaminerats med avföring, dricka förorenat vatten eller genom dåliga hygienvanor, exempelvis att man inte tvättar sina händer. Autokontamination kan dessutom leda till upprepade återinfektioner.
Taenia saginata är släkt med Taenia solium och smittar framför allt genom intag av rått eller otillräckligt tillagat nötkött. Enligt facklitteraturen Medical Microbiology är Taenia saginata den största bandmask som förekommer hos människor – exemplar har visats kunna växa hela 30 centimeter på bara en enda dag.
Dipylidium caninum återfinns vanligtvis hos hundar, men infektioner kan även drabba människor och katter. Hundar och katter smittas oftast när de oavsiktligt sväljer infekterade loppor i samband med pälsvård. Människor kan också smittas genom att råka svälja loppor, men infektioner hos människor är sällsynta.
Bandmaskens kropp består av segment som kallas proglottider. I dessa segment finns maskens reproduktionsorgan. Proglottiderna producerar ägg som utvecklas till larver, vilka sedan kan intas av djur eller människor. Segmenten lossnar lätt och kan hamna i omgivningen. Om ett djur får i sig äggen från en proglottid uppstår en infektion som kan spridas vidare. När väl en larv tagit sig in i en värds kropp påbörjas dess utveckling till en fullvuxen bandmask.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online