Höga kaliumnivåer i kroppen, ett tillstånd som kallas hyperkalemi, beror oftast på nedsatt njurfunktion eller kronisk njursvikt. Det är nämligen njurarnas uppgift att utsöndra överskottet av kalium via urinen. I vissa fall kan hyperkalemi dock helt enkelt bero på att man intar mer kalium via kosttillskott än vad kroppen behöver.
För mycket kalium kan ställa till med allvarliga problem i kroppen, och i svåra fall kan tillståndet till och med vara livshotande. Här går vi igenom vad du behöver veta om orsaker, symtom och behandling.
En näringsrik kost ger normalt tillräckliga nivåer av kalium för att bibehålla god hälsa. Kalium är en viktig elektrolyt som bland annat reglerar nervsignaler, muskelkontraktioner och hjärtrytm. Får kroppen för lite kalium kan det leda till humörsvängningar, magbesvär, muskelsvaghet och till och med oregelbunden hjärtslag.
Eftersom kroppen förlitar sig på njurarna för att avlägsna kaliumöverskott har de flesta som drabbas av hyperkalemi någon form av njurrelaterad sjukdom. Det kan röra sig om allt från långvarig njursvikt till akuta njurskador eller biverkningar av vissa blodtrycksmediciner, såsom ACE-hämmare och kaliumsparande diuretika.
När kroppen upptäcker högre än normala kaliumnivåer i blodet kan den reagera med ett långsammare eller svagare pulslag, illamående eller oregelbunden hjärtrytm. I många fall är tillståndet dock tyst – det vill säga att inga symtom alls tyder på hyperkalemi. Därför upptäcks det ofta först vid rutinmässiga blodprov.
Om kaliumnivåerna är extremt höga, eller om du upplever akuta symtom som bröstsmärta, hjärtklappning eller svår muskelsvaghet, bör du omedelbart söka vård. Hyperkalemi kan behandlas med vätskedrivande tabletter (diuretika) som hjälper kroppen att sänka kaliumnivåerna genom urinen.
I allvarligare fall, exempelvis när njurfunktionen är kraftigt nedsatt, kan dialys övervägas för att snabbt sänka kaliumnivåerna i blodet. Dialys filtrerar bort överskott av mineraler och avfallsämnen när njurarna inte klarar av detta själva.
Intravenös (IV) dosering av kalcium kan användas för att motverka de effekter som tillståndet kan ha på hjärta och muskler. Ibland ges även glukos och insulin intravenöst för att tillfälligt lindra symtomen medan orsaken till hyperkalemin åtgärdas. Kalcium stabiliserar hjärtmuskeln, medan glukos och insulin hjälper till att flytta kalium från blodet in i cellerna.
I sällsynta fall kan hyperkalemi orsaka arytmier (onormala hjärtrytmer), hjärtsvikt eller neuromuskulära problem, det vill säga störningar i nerver och musklers funktion. Detta gör det extra viktigt att regelbundet kontrollera sina kaliumnivåer om man har nedsatt njurfunktion eller tar mediciner som påverkar kaliumbalansen.
Sammanfattningsvis: Förhöjda kaliumnivåer ska aldrig ignoreras, även om de ofta inte ger några märkbara symtom. Kontakta din läkare om du tillhör en riskgrupp, och sök akut vård vid tecken på hjärtbesvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online