Rökning skadar lungorna och förändrar hur luften rör sig genom dem, enligt medicinska patologiboken "Robbins and Cotran Pathologic Basis of Disease". Detta blir tydligt hos personer med KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), en sjukdom som gör det svårt att andas ut helt. Friska människor andas utan att behöva tänka på det, men personer med rökrelaterade lungskador kan behöva medvetet ändra sitt andningssätt för att få tillräckligt med luft in och ut ur kroppen.
Här följer fyra beprövade andningstekniker som kan göra vardagen enklare för dig som rökt eller har nedsatt lungkapacitet.
Många med kroniska lungsjukdomar kniper omedvetet ihop läpparna när de andas. Det verkar nämligen lindra den belastning vid utandningen som KOL ofta orsakar. Som strukturerad övning rekommenderar Johns Hopkins att du andas in genom näsan i två sekunder, kniper ihop läpparna och sedan andas ut långsamt genom de sammanpressade läpparna i fyra till sex sekunder.
Enligt Merck Manual Home Health Handbook hjälper tekniken till att förhindra att luftvägarna kollapsar onormalt och skapar ett gynnsamt lufttryck som gör att lungorna töms ordentligt.
En huvudmuskel styr andningen, medan flera stödmuskler bidrar – särskilt när andningen blir besvärlig, exempelvis vid fysisk ansträngning. Genom att stärka huvudmuskeln, mellangärdet (diafragman), kan andningen bli markant lättare.
Johns Hopkins rekommenderar att du tränar din diafragma två gånger dagligen i 20 minuter. Gör så här:
Enligt National Jewish Health kan du, genom att lära dig samordna andningen med fysisk ansträngning, se till att musklerna får mer syre – och du riskerar inte att bli andfådd lika ofta. Tekniken går ut på att du andas in genom näsan före du anstränger dig, och därefter använder andning med hopknipna läppar under den mest krävande delen av rörelsen.
Detta hindrar dig också från att hålla andan, något som direkt försämrar syretillförseln till musklerna.
Merck Manual Home Health Handbook beskriver att personer med KOL kan anpassa tekniken med hopknipna läppar genom att luta sig framåt med armarna utsträckta och stödja sig mot en möbel. Detta gör att diafragman får större rörelseutrymme och kan bidra mer. Enligt Johns Hopkins beror fördelen troligen på att mellangärdet då expanderar extra.
Har du tillgång till en incitamentsspirometer – en apparat som du andas ut i och där en liten boll stiger beroende på kraften i din utandning – kan du använda den för att mäta hur dina övningar gradvis förbättrar din andning över tid.
Innan du påbörjar nya andningsövningar är det klokt att rådfråga läkare eller fysioterapeut, särskilt om du har diagnosticerad KOL eller andra lungproblem. Med regelbunden träning kan dock många uppleva en märkbart enklare och mer effektiv andning i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online