1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad du kan förvänta dig vid ett epileptiskt anfall

Epileptiska anfall kan vara en mycket skrämmande upplevelse, både för den som drabbas och för de som bevittnar dem. Att veta vad man kan förvänta sig när ett anfall inträffar hjälper dig att behålla lugnet och ge rätt hjälp i situationen.

Typer av anfall

Feberkramper, epileptiska anfall, petit mal och grand mal är alla vanliga former av anfallssjukdomar. Även om de kan ha gemensamma drag skiljer de sig åt i både utseende och orsak. Grand mal innebär kraftiga kramper i hela kroppen, medan petit mal ofta yttrar sig som korta frånvaroepisoder – särskilt hos barn.

Symtom

Ett anfall kan visa sig på många sätt: kramper i hela kroppen, medvetslöshet, stirrande blick, smackande med läpparna, tuggande rörelser eller små, repetitiva rörelser. Vissa drabbade upplever huvudvärk, aura eller en slags föraning precis innan anfallet bryter ut. Det är också vanligt med förlorad kontroll över urinblåsa eller tarm, plötsligt hopfall eller ryckningar i armar och ben.

Orsaker

Även om det ibland inte går att fastställa någon tydlig orsak beror anfall oftast på onormal elektrisk aktivitet i hjärnan. I vissa fall kan feber, kost eller kemiska obalanser i kroppen ligga bakom. Andra möjliga utlösande faktorer är sömnbrist, stress, ljusimpulser samt i sällsynta fall hjärnskador eller tumörer.

Behandling

Anfallssjukdomar kan ofta behandlas med läkemedel, även om det kan ta tid att hitta rätt kombination av mediciner och doser för varje enskild person. Vissa former av epilepsi kan lindras genom en särskild kost, exempelvis ketogen diet, medan feberkramper i regel går över när den höga febern har sänkts. Det är viktigt att följa upp behandlingen regelbundet tillsammans med läkare.

Så agerar du vid ett anfall

Lägg personen på sidan på en fri yta utan hårda eller vassa föremål. Stanna kvar hos personen och se till att hen inte rullar över på rygg, eftersom det finns risk för kvävning om hen kräks. Läga aldrig något i munnen på personen och försök inte hålla fast kroppen – det kan orsaka skador. Notera gärna hur länge anfallet pågår och ring 112 om anfallet varar längre än fem minuter, om personen inte återfår medvetandet eller om hen skadar sig allvarligt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online