
Streptococcus pyogenes är en av de vanligaste bakterietyperna som finns på huden. Många bär på bakterierna helt utan symtom. När kroppens immunförsvar dock är nedsatt kan bakterierna orsaka en rad allvarliga sjukdomar, såsom halsfluss, svinkoppor (impetigo), scharlakansfeber, reumatisk feber, nekrotiserande fasciit och andra hudinfektioner. Eftersom bakterien kan ligga bakom så många olika tillstånd används flera olika metoder för att diagnostisera Streptococcus pyogenes.
Streptococcus pyogenes är en fakultativt anaerob, grampositiv bakterie. Den består av långa kedjor av runda celler med en diameter på cirka 0,6–1,0 mikrometer. Bakterien är orörlig, vilket innebär att den inte kan förflytta sig själv, och den bildar inte heller sporer. För att kunna växa kräver bakterien ett näringsrikt odlingsmedium som innehåller blod.
Eftersom Streptococcus pyogenes orsakar många olika sjukdomar används flera olika steg för att påvisa bakterien. Halsfluss diagnostiseras oftast genom en odling från svalget. Efter att svalget har svabbats stryks provet ut på en särskild blodagarplatta som gör det möjligt för bakterierna att växa. Svaret är vanligtvis klart inom 24–48 timmar. Växer bakterierna är testet positivt för halsfluss; växer de inte är testet negativt.
En korrekt blododling bör visa betahemolys, vilket uppstår när bakterierna bryter ner blodet i agarplattan. Hålls plattan upp mot en ljuskälla syns tydligt att bakterierna nästan helt har brutit ner agarn. Ett gramfärgningsprov kan också utföras. Färgningen bör då visa grampositiva bakterier i typiskt streptokockmönster – alltså lila, runda celler ordnade i långa kedjor.
För att diagnostisera halsfluss på bara några minuter har ett snabbtest utvecklats. Även detta test bygger på ett prov från svalget. En bomullspinne förs över tonsillerna och svalgets slemhinna och placeras därefter i en specialbehållare. Testet är konstruerat för att endast reagera på förekomsten av Streptococcus pyogenes, bakterien som orsakar halsfluss. Ett positivt resultat bekräftar att bakterierna finns i provet.
Scharlakansfeber och svinkoppor kan båda diagnostiseras genom en visuell undersökning, eftersom deras symtom är lättigenkännliga. Scharlakansfeber kännetecknas av ett klarrött utslag som börjar på bröstet och kan sprida sig till resten av kroppen. Utslagen ser ut som små röda prickar på huden och har en grov struktur som liknar sandpapper. Svinkoppor börjar som ett enkelt rött sår som efter några dagar bildar en gulaktig, klibbig skorpa.
Nekrotiserande fasciit upptäcks först genom en visuell undersökning, men ytterligare medicinska tester krävs ofta för att bekräfta diagnosen. Sjukdomen orsakar omfattande vävnadsskador och är dödlig i 30–40 procent av fallen, vilket gör snabb vård avgörande.
Eftersom Streptococcus pyogenes inte bildar sporer går bakterierna relativt lätt att bekämpa. Sjukdomar som orsakas av bakterien svarar oftast väl på antibiotika, och penicillin är det mest förskrivna läkemedlet. Vid nekrotiserande fasciit krävs dock ofta kirurgisk borttagning av infekterad vävnad, eftersom bakterierna sprider sig mycket snabbt i kroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online