När levern skadas till följd av sjukdom uppstår ett tillstånd som kallas cirros. Ärrvävnad byggs då upp i levern och hindrar den från att fungera normalt. Till skillnad från vissa andra organ, som mjälten och gallblåsan, kan du inte leva utan din lever. Den renar blodet från gifter och bildar livsviktiga näringsämnen. En lätt skadad lever kan ofta läka självmant, men svår cirros kommer att förkorta din livslängd.
Eftersom levern är så livsviktig kan din livslängd förkortas betydligt om den blir alltför skadad för att fungera ordentligt. Som vid alla livshotande tillstånd varierar antalet förlorade år från person till person, beroende på om ytterligare komplikationer förekommer.
Om du har levercirros till följd av kraftig alkoholkonsumtion och slutar dricka samtidigt som du börjar en hälsosam livsstil med näringsrik mat och regelbunden motion, är chansen god att du kan vända utvecklingen eller åtminstone hejda fortskridandet av leverskadan. Fortsätter du däremot att dricka överdrivet och leva ohälsosamt ökar risken för tidig död i leversjukdom kraftigt.
Precis som högt blodtryck är cirros ofta en tyst sjukdom. Ofta finns inga symtom förrän tillståndet blivit allvarligt eller till och med irreversibelt. De som drabbas av symtom kan känna sig trötta, ha svullna ben och buk, må illa, lätt få blåmärken eller börja blöda, samt uppleva oväntad aptitlöshet och viktnedgång.
Även om du inte känner några symtom kan ett enkelt blodprov tas vid regelbundna intervall – till exempel i samband med din årliga hälsokontroll – upptäcka potentiella leverproblem. Att upptäcka leverskada i ett tidigt skede kan bidra till att förlänga din livslängd.
Flera sjukdomar bidrar till utvecklingen av cirros. De vanligaste är långvarigt alkoholmissbruk samt hepatit B och C. Överskott av järn eller koppar i kroppen kan också leda till leverskador, medan cystisk fibros, fettleversjukdom och skadade gallgångar likaså kan orsaka cirros. I vissa utvecklingsländer kan dessutom parasiter bidra till leversjukdom.
Vid samtliga dessa tillstånd byggs ärrvävnaden upp i levern gradvis över tid, vilket kraftigt kan förkorta livslängden.
Riskfaktorer för cirros inkluderar långvarigt alkoholmissbruk. Personer som injicerar droger löper också hög risk, eftersom hepatit B och C kan smitta via delade sprutor. Dessa sjukdomar kan även överföras genom orena tatuerings- eller piercingnålar.
Tidigare kunde operationspatienter ibland smittas av hepatit C genom blodtransfusioner, men idag screenas blodförrådet noggrant för att förebygga detta. Övriga riskfaktorer för cirros är genetiska faktorer, såsom missbildning eller nedsatt funktion i gallgångarna, samt tillstånd som cystisk fibros.
Även om cirros i sig inte kan botas kan behandling av de tillstånd och sjukdomar som orsakat den hjälpa levern att återhämta sig till viss del. Har du hepatit B eller C kan antiviral behandling bidra till att kontrollera infektionerna och begränsa skadorna på levern.
Att sluta dricka alkohol är avgörande. Känner du att det är svårt bör du söka hjälp via ett behandlingsprogram som kan stötta dig. När cirros har gått för långt är en levertransplantation den enda återstående lösningen. Operationen kräver en hel lever från en organdonator, men en delvis lever från en kompatibel levande person – exempelvis ett barn eller syskon – kan också räcka.
Oavsett om du minskar belastningen på levern vid lindrig cirros eller får en ny lever vid avancerad cirros ökas dina chanser till ett längre liv avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online