Epilepsi är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av plötsliga, oförklarliga och onormala elektriska urladdningar i hjärnan, så kallade anfall. När dessa inträffar drabbas personen av det som ibland kallas kramper, ryck eller attacker. Anfallet orsakar ett tillfälligt avbrott i hjärnans funktion, som normalt skickar meddelanden mellan olika celler – de så kallade neuronerna. Resultatet blir en störning och konflikt i signalerna, vilket kan leda till reaktioner som svimning, desorientering och tillfällig nervös påverkan.
Enligt Epilepsy.org lever fler än 3 miljoner vuxna med epilepsi i USA, samt över 2 miljoner barn och ungdomar.
Orsakerna bakom epilepsi är ofta okända. Enligt Epilepsy.org finns det i 4 av 10 fall få gemensamma faktorer mellan drabbade personer, eftersom sjukdomen förekommer i alla åldersgrupper, bland alla folkgrupper och etniciteter – oavsett om det finns någon med epilepsi i familjen eller inte. I de återstående 6 fallen är orsakerna lättare att identifiera. Sjukdomen kan då bero på huvudskador, tumörer eller infektioner.
De vanligaste symtomen vid ett epileptiskt anfall inkluderar yrsel, att man uppfattar en konstig doft, en känsla av att vara frånvarande från sin omgivning, stelhet, darrningar, tomhet eller plötsliga ryckningar. Längden på anfallen kan variera från ett anfall till ett annat. Vissa patienter har specifika utlösande faktorer, och dessa varierar från person till person. Många patienter upplever inga symtom alls mellan anfallen.
Personer som drabbats av anfall undersöks ofta med olika tester, såsom magnetkameraundersökning (MR), datortomografi eller elektroencefalografi (EEG). Även om testerna inte är helt felfria hjälper de neurologen att bedöma om patienten har epilepsi eller inte.
Epilepsi kan behandlas, men inte botas. Läkemedel kan därför endast verka på symtomen och inte på själva orsaken. De antiepileptiska behandlingar som finns tillgängliga idag fungerar genom att kontrollera anfallen. Enligt National Institutes of Health studerar läkare både läkemedel och sjukdomen för att få en djupare förståelse för hur och varför anfall uppstår. Forskare hoppas även kunna identifiera de gener som orsakar epilepsi eller ökar risken att utveckla sjukdomen.
I de flesta fall lever personer med epilepsi, oavsett ålder, ett normalt liv. Även om epilepsi kan innebära ett handikapp, och viss social stigma fortfarande finns i mindre utvecklade länder, är sjukdomen varken livshotande (såvida inte ett anfall leder till en olycka) eller orsakar permanent och irreversibel skada på hjärnan. Personer med epilepsi har sällan andra neurologiska sjukdomar, och om de gör det är epilepsi nästan aldrig orsaken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online