Hakmask: egenskaper, symtom och förebyggande åtgärder

Hakmask är en typ av parasitisk mask, så kallad helmint. Helminter delas in i tre huvudgrupper: plattmaskar (platyhelminther), tagghuvudmaskar (acanthocephaler) och rundmaskar (nematoder). Hakmaskar är rundmaskar som infekterar tarmkanalen när larverna mognat till vuxna maskar. Maskarna har krokformade munnar, därav namnet hakmask.

Den som drabbas av en hakmaskinfektion får oftast diarré och magkramp. Om infektionen blir allvarlig kan dock allvarliga komplikationer uppstå. Här går vi igenom maskens livscykel, hur smittan sker, vilka symtom du bör se upp med och hur du skyddar både dig själv och din familj.

Livscykeln

Hakmaskägg passerar ut i jorden via ett infekterat djur. Under gynnsamma förhållanden, till exempel fuktigt väder, kläcks larverna efter cirka två dagar. Larverna utvecklas sedan i jorden och genomgår två hudömsningar på ungefär tio dagar.

Efter den andra ömsningen fortsätter larverna att överleva i jorden tills de kommer i kontakt med en värd, exempelvis en människa. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC kan en hakmaskinfektion uppstå när larverna tränger genom huden. Larver kan gräva sig in i huden när du går barfota i jord som är kontaminerad med ägg.

Så sker infektionen

När larverna väl har trängt in i huden tar de sig vidare till svalget via lungorna. Du sväljer i praktiken larverna, som sedan vandrar ner till tunntarmen. Där lever larverna vidare och mognar.

De vuxna maskarna fäster sig i tarmslemhinnan med sina kroklika munnar och livnär sig på sin värd. Resultatet blir en gradvis blodförlust, vilket i sin tur kan leda till blodbrist.

Vanliga symtom

En hakmaskinfektion ger ofta ett utslag på den plats där larven trängde in i huden, följt av klåda. Med tiden utvecklas symtomen till:

• Anemi (blodbrist)
• Buksmärtor
• Kraftig diarré
• Aptitlöshet
• Viktnedgång

I låginkomstländer går många drabbade obehandlade, vilket kan leda till hämmad tillväxt och försenad mental utveckling hos barn på grund av de kroniska infektionerna.

Komplikationer

Kvinnor i fertil ålder i låginkomstländer löper särskilt stor risk vid en hakmaskinfektion. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) föder gravida kvinnor som har anemi till följd av hakmask ofta barn med låg födelsevikt. Risken för död ökar dessutom för både modern och barnet, och mjölkproduktionen kan påverkas negativt.

Barn kan drabbas av järn- och proteinbrist, vilket påverkar deras utveckling. Vuxna kan uppleva trötthet, andningssvårigheter och i värsta fall utveckla hjärtsvikt vid långvarig och kraftig infektion.

Zoonotisk smitta från husdjur

Det finns två huvudarter av hakmask som angriper människan: Ancylostoma duodenale och Necator americanus. Det är möjligt att få en hakmaskinfektion från sina husdjur om din katt eller hund får i sig A. duodenale-ägg från kontaminerad jord. Överföringen av en infektion från djur till människa kallas zoonotisk infektion.

Djuret sprider sedan smittsamma ägg i jorden när det defekerar i din trädgård. Detta kan utgöra en fara för dig och din familj, eftersom du kan smittas när du går barfota i trädgården. Enligt CDC löper barn större risk att utveckla hakmaskinfektion på grund av sina lekvanor, till exempel mer tid utomhus eller frekvent kontakt med husdjur.

Förebyggande åtgärder

Det finns flera enkla sätt att minska risken för hakmaskinfektion:

• Låt dina husdjur gå på regelbundna veterinärkontroller och avmaska dem enligt rekommendation.
• Rensa bort djurspillning ofta för att eliminera eventuella smittsamma ägg.
• Håll sandlådan täckt när den inte används.
• Tvätta alltid händerna – både dina egna och barnens – efter lek utomhus.
• Använd skor utomhus, särskilt i områden där djur rör sig.

Med god hygien och regelbunden vård av dina husdjur kan du effektivt skydda hela familjen mot denna parasitära infektion.