Räddningsstrålbehandling (salvage radiotherapy) betraktas som en förstahandsbehandling som kan rekommenderas vid prostatacancer. Forskare har i nyligen genomförda studier visat att överlevnaden ökar om strålbehandlingen ges inom två år från det att cancern upptäckts på nytt, medan behandling som inleds senare inte ger samma tydliga effekt.
Räddningsstrålbehandling är en extern strålbehandling som kan användas för patienter som tidigare genomgått en prostataoperation men ändå drabbats av ett återfall. Enligt statistik får cirka 30 procent av alla som opereras ett återfall av sjukdomen inom tio år. Behandlingen kan även ges till patienter som först fått hormonbehandling under några månader.
Räddningsstrålbehandling sätts in när PSA-värdet (prostataspecifikt antigen) börjar stiga, vilket tyder på att cancern har kommit tillbaka. PSA är ett protein som finns i blodet och utsöndras av prostatan. Ett stigande värde är ofta det första tecknet på återfall, långt innan andra symtom uppstår.
Studier från Johns Hopkins visar att strålbehandlingen inte bara bromsar sjukdomens utveckling, utan även tredubblar chansen att patienten överlever minst ytterligare tio år. Överlevnadsgraden ökar till 86 procent om strålbehandlingen ges inom två år, jämfört med 62 procent om den inleds senare. Behandlingen är särskilt effektiv vid snabbväxande tumörer, och i många fall lever patienterna längre medan återfallen helt elimineras.
När PSA-värdet har stigit måste patienten först genomgå en transrektal nålbiopsi vid anastomosen mellan urinrör och blåsa. Biopsin är avgörande för att diagnostisera prostatacancer när sjukdomen misstänks kliniskt eller när PSA-värdet är förhöjt, vilket kan vara ett tecken på återfall. Detta är en poliklinisk åtgärd där en fjäderbelastad nål (18 gauge) används för att ta vävnadsprov som bekräftar förekomsten av cancerceller.
Räddningsstrålbehandling har ökat överlevnaden hos patienter som får ett återfall efter en radikal prostatektomi. Resultaten blir bäst när behandlingen genomförs inom de första två åren efter återfallet. Tidigare studier visade att strålbehandling bromsade utvecklingen av återkommande prostatacancer, och de senare studierna från Johns Hopkins visade dessutom att behandlingen ökar överlevnaden.
Gleason-systemet används för att fastställa stadium och aggressivitet hos prostatacancern. Poängen beräknas genom mikroskopisk undersökning av vävnaden som togs vid biopsin. Patologen tilldelar ett tal mellan 1 och 5 baserat på det vanligaste cellmönstret, samt ytterligare ett tal mellan 1 och 5 för det näst vanligaste mönstret. Summan av dessa två tal utgör Gleason-poängen, som ligger mellan 2 och 10. De flesta prostatacancerfall får poängen 5, 6 eller 7, medan mer aggressiva former får 8, 9 eller 10. Poäng under 4 är ovanliga, eftersom biopsi sällan utförs i det läget.
Den kirurgiska marginalen avser den yttre delen av vävnaden som togs bort vid operationen. Det har rapporterats att 20 procent av patienterna med positiv kirurgisk marginal (PSM) drabbas av återfall, och att cirka 15 procent av dessa individer utvecklar metastaser.
PSA-fördubblingstiden (PSADT) är den tid det tar för PSA-värdet att fördubblas. Både PSA-värdet och fördubblingstiden är viktiga faktorer som avgör hur sjukdomen utvecklas och vilken överlevnad män med prostatacancer har.
Studier av Stephenson et al. visade att även patienter med Gleason-poäng 8–10, negativ kirurgisk marginal eller en PSA-fördubblingstid under tio månader har en chans mellan 1 och 5 att uppnå ett långvarigt återfallsfritt svar – förutsatt att strålbehandlingen inleds när PSA-värdet är lägre än 2,0 ng/ml.
En person som rekommenderas räddningsstrålbehandling har typiskt sett ett förhöjt PSA-värde, en Gleason-poäng på 8–10, positiv kirurgisk marginal och extrakapsulär utbredning, men utan tecken på cancer i sädesblåsorna. För dessa patienter kan behandlingen i rätt tid göra stor skillnad för både prognos och livslängd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online