Halsinfektioner kan uppstå av många olika skäl och åtföljs ofta av andra symtom som rinnande näsa, täppt näsa och hosta. Dessa ytterligare symtom kan i vissa fall vara tecken på ett allvarligare tillstånd eller en underliggande sjukdom. Här går vi igenom de vanligaste typerna av halsinfektioner, deras symtom och hur de kan behandlas.
Halsinfektioner delas traditionellt in i två huvudkategorier: virala och bakteriella infektioner.
Körtelfeber, ofta kallad "mono", är en viral infektion som orsakar feber, ont i halsen och svullna lymfkörtlar i kroppen. Sjukdomen börjar ofta långsamt, med trötthet, allmän sjukdomskänsla, huvudvärk och halsont. När infektionen fortskrider förvärras halsontet, och tonsiller samt lymfkörtlar i halsen svullnar upp. Tonsillerna får då ofta en vitgul hinna, och ett utslag som liknar mässling kan uppträda med rosaaktig färg.
Vanliga symtom vid körtelfeber inkluderar huvudvärk, aptitlöshet, sjukdomskänsla, muskelvärk, utslag, halsont, förstorad mjälte och svullna lymfkörtlar. Mindre vanliga symtom kan vara bröstsmärta, hosta, gulsot, nässelutslag, näsblod, ljuskänslighet, snabb hjärtrytm, andnöd och stelhet i nacken.
Viruset som orsakar vattkoppor heter varicella-zoster och tillhör herpesvirusfamiljen. Det kan även ge upphov till halsont. Viruset känns igen på små rosa blåsor som täcker hela kroppen, spricker och sedan bildar skorvor. Vattkoppor är en av de vanligaste barndomssjukdomarna, och barn visar ofta symtom som feber, huvudvärk, magont och aptitlöshet en till två dagar innan utslaget bryter ut.
Behandlingen har traditionellt handlat om att hålla barnet bekvämt medan kroppen bekämpar viruset – exempelvis genom havregrynsbad, kalaminlotion och näringsrik mat. Idag finns även vaccin och antivirala läkemedel som kan hjälpa mot viruset.
Tonsillit är en inflammation i halsmandlarna, som fungerar som kroppens filter genom att fånga upp bakterier och virus som kommer in via munnen, näsan och öronen. Symtom inkluderar sväljsvårigheter, öronsmärta, huvudvärk, feber, frossa, röstförändringar eller röstförlust, halsont som varar mer än 48 timmar samt ömhet i käke eller hals. Halsmandlarna kan bli röda och utveckla vita prickar.
Eftersom tonsillit ofta är bakteriell behandlas den med antibiotika, antingen i form av spruta, tabletter eller intravenös infusion. Kortison kan också ges om svullnaden gör det svårt att andas.
Halsfluss orsakas av grupp A-streptokocker, den vanligaste bakterietypen som finns i munnen. Vanliga symtom är sväljsvårigheter, plötslig feber, allmän obehagskänsla, aptitlöshet, illamående, utslag, röd svalgslimhinna eventuellt med vita fläckar, halsont samt ömma och svullna lymfkörtlar.
Om streptokocktestet visar positivt resultat behandlas halsfluss med antibiotika. Därutöver kan flera huskurer lindra besvären:
När ska du söka vård? Kontakta vården om halsontet varar längre än några dagar, om du har svårt att andas eller svälja, eller om febern är hög och inte går ner. En läkare kan avgöra om infektionen är viral eller bakteriell och rekommendera rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online