Levern är ett livsviktigt organ som producerar galla för att underlätta matsmältningen, renar blodet från kemikalier och bildar proteiner som är nödvändiga för kroppens välfungerande. Tyvärr kan både receptbelagda och receptfria läkemedel, liksom vissa örter och kosttillskott, orsaka leverskador. Här går vi igenom de vanligaste substanserna som är kopplade till leverproblem.
En överdos av paracetamol (Tylenol) kan orsaka allvarliga leverskador, och omfattningen beror på den intagna dosen. I USA och Storbritannien är paracetamolöverdos den vanligaste orsaken till akut leversvikt. Risken är förhöjd hos personer som dricker alkohol regelbundet, undernärda individer samt de som samtidigt använder fenytoin (Dilantin), karbamazepin (Tegretol), fenobarbital eller izoniazid.
Statinläkemedel används för att sänka det "onda" kolesterolet och förebygga stroke och hjärtinfarkt. Allvarliga leverskador är sällsynta, men statiner kan ge milda förhöjningar av leverenzymer som ALT och AST. Exempel på statiner är atorvastatin (Lipitor), simvastatin (Zocor), lovastatin (Mevacor), pravastatin (Pravachol) och rosuvastatin (Crestor). FDA rekommenderar därför att leverenzymer kontrolleras med blodprov före behandlingsstart, igen efter 12 veckor och därefter regelbundet.
Niacin (nikotinsyra) är ett annat läkemedel mot högt kolesterol som kan orsaka förhöjda leverenzymer, gulfärgning av huden och i sällsynta fall leversvikt. Personer som regelbundet konsumerar alkohol eller redan har en leversjukdom löper större risk. Den depåformulerade varianten av niacin ger dessutom högre risk för leverskador än den snabbverkande formen.
Cordarone (amiodaron) förskrivs vid oregelbundna hjärtrytmer och kan orsaka förhöjda leverenzymer, snabbt utvecklad leversvikt och bestående levercirros. Mindre än 1 procent av patienterna drabbas av allvarlig leverskada. Eftersom amiodaron lagras i levern kan skador uppstå även efter att behandlingen avslutats, och i svåra fall krävs en levertransplantation.
Metotrexat används vid reumatoid artrit, psoriasis, psoriasisartrit och Crohns sjukdom (varumärkesnamn Rheumatrex och Trexall). Läkemedlet kan orsaka levercirros beroende på dos. Risken ökar hos personer som dricker alkohol ofta, lider av fetma eller redan har ett levertillstånd.
Vissa antibiotika, exempelvis izoniazid, nitrofurantoin och Augmentin, kan orsaka leverproblem. Även minocyklin och kotrimoxazol kan skada levern.
Izoniazid används vid behandling av tuberkulos och kan ge milda förhöjningar av leverenzymer. Hos 1–2 procent av patienterna utvecklas izoniazidinducerad hepatit. Risken ökar när läkemedlet kombineras med paracetamol eller rifampicin.
Nitrofurantoin behandlar urinvägsinfektioner och kan orsaka förhöjda leverenzymer samt både akuta och kroniska leversjukdomar. I sällsynta fall utvecklas nitrofurantoinhepatit.
Augmentin används mot bakteriella infektioner och kan i ovanliga fall orsaka kolestas, vilket i värsta fall leder till cirros, leversvikt och behov av levertransplantation.
NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) används mot inflammationsrelaterade besvär i leder och skelett. Vanliga exempel är ibuprofen (Motrin), diklofenak (Voltaren), indometacin (Indocin), naproxen (Naprosyn), nabumeton (Relafen) och piroxikam (Feldene). Korrekt använda betraktas de som säkra, men hos patienter med avancerad leversjukdom eller cirros kan leverfunktionen försämras. Leverskador av NSAID är sällsynta, men diklofenak har något högre risk att orsaka hepatit.
Takrin (Cognex), som förskrivs vid Alzheimers sjukdom, kan orsaka förhöjda leverenzymer och i sällsynta fall hepatit och allvarliga leverskador. Disulfiram (Antabuse), som används vid behandling av alkoholism, kan utlösa en akut hepatit som i värsta fall leder till akut leversvikt och krav på levertransplantation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online