
Lymfödem är en svullnad som uppstår i armar eller ben när lymfvätskan inte kan dräneras ordentligt på grund av en blockering i lymfsystemet. Orsakerna är många – allt från en ärftlig sjukdom (primärt lymfödem) till biverkningar av kirurgi, infektioner, cancer och cancerbehandling (sekundärt lymfödem).
Symtomen inkluderar svullnad i armar eller ben, förtjockad eller förhärdad hud i det drabbade området, smärta och obehag samt nedsatt rörlighet i den drabbade kroppsdelen. Tyvärr finns det idag ingen botande behandling för lymfödem, men det finns flera olika metoder som kan lindra besvären och förbättra livskvaliteten.
Ett utmärkt sätt att hjälpa lymfvätskan att röra sig är genom övningar med lätt rörelse av den drabbade kroppsdelen. Övningarna kan utföras hemma framför tv:n eller medan du läser tidningen och kräver liten eller ingen ansträngning.
Om du är osäker på hur övningarna ska utföras på rätt sätt kan en läkare eller fysioterapeut instruera dig.
Manuell lymfdränage är en massageteknik som är utformad för att stimulera flödet av lymfvätska ur den drabbade armen eller benet. Tekniken går ut på att du försiktigt masserar det drabbade området, varvid lymfvätskan förs från det blockerade området till friska lymfkörtlar där den får möjlighet att dränera.
Även om tekniken är effektiv rekommenderas den inte för personer som lider av hudinfektioner, cancer, blodproppar eller hjärtsvikt. Dessutom bör massage undvikas på områden som har genomgått strålbehandling.
Pneumatisk kompression fungerar genom att du bär en manschett över den drabbade kroppsdelen, kopplad till en pump som periodiskt blåser upp manschetten. Manschetten trycker då mot lemmen, vilket gör att lymfvätskan kan dränera bort från fingrarna eller tårna och därmed minska svullnaden.
En variant av pneumatisk kompression är kompressionsplagg – specialanpassade plagg som komprimerar armen eller benet och tvingar ut lymfvätskan ur den drabbade lemmen. Även efter att svullnaden har gått ner kan plaggen fortsätta användas för att förebygga framtida lymfödem.
Lätt lindning med lågelastiska bandage i spiralriktning främjar lymfflödet genom att skapa lågt vilotryck och högt arbetstryck. Det rekommenderas att en professionell lär patienten hur den drabbade kroppsdelen ska lindas på rätt sätt, eftersom för hård lindning kan orsaka sammanpressning och öka svullnaden istället för att minska den.
Var uppmärksam på domningar, köld eller färgförändringar i tår eller fingrar – det är tydliga tecken på att bandagen lindats för hårt.
Även om de inte har bevisats effektiva stimulerar benzopyroner immuncellernas aktivitet och hjälper till att bryta ned proteiner i lymfvätskan. Dessutom hjälper diuretika (vätskedrivande läkemedel) kroppen att utsöndra överskottsvätska, men de bör inte användas under längre perioder.
Även om lymfödem inte kan botas helt kan kombinationen av motion, manuell lymfdränage, kompression, lindning och läkemedel lindra symtomen avsevärt. Kontakta alltid din läkare innan du påbörjar någon ny behandling för att få en individanpassad plan som passar just dina behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online