Arbetsrelaterad stress, ofta kallad arbetstress eller jobbstress, påverkar olika människor på olika sätt. Stressen är inte enbart kopplad till vissa branscher – den varierar också beroende på varje persons hälsobakgrund och livssituation.
Enligt National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) är de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad stress långa arbetstider och osäkerhet kring anställningen. Även konflikter med chefer eller kollegor kan bidra till att stressen ökar. Bland de allvarligaste konsekvenserna finns förlorade arbetstimmar, depression och andra psykiska problem, samt stressrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck.
Arbetsrelaterad stress leder till mer än fyra gånger så många sjukdagar som vanlig sjukdom, enligt NIOSH. Personer som lider av arbetstress utnyttjar dessutom sina hälsoförmåner i betydligt större utsträckning, vilket driver upp de totala sjukvårdskostnaderna.
NIOSH delar in arbetsrelaterad stress i tre kategorier: ångest, stress och neurotiska besvär. Ångest orsakas av överdriven stress, medan neurotiska besvär syftar på psykiska hälsoproblem (inklusive depression) som kan bero på långvarig arbetstress.
Både NIOSH och Centers for Disease Control (CDC) rapporterar att tjänstesektorn innebär den högsta risken för arbetsrelaterad stress. År 2001 uppgav CDC att 63,5 procent av alla anmälda fall av arbetstress kom från tekniska yrken, försäljningsbranschen och administrativa positioner.
Andra riskfaktorer kan vara kön (kvinnor drabbas oftare), etnisk bakgrund och ålder. Enligt CDC:s studie från 2001 var det arbetstagare i åldern 25–44 år som rapporterade flest fall av arbetsrelaterad stress.
Arbetsrelaterad stress påverkar inte bara den anställdas emotionella och fysiska hälsa, utan även livet för familj, vänner och kollegor. Stressen kan också kopplas till våld på arbetsplatsen: NIOSH rapporterar att upp till en tredjedel av alla arbetstagare någon gång utsatts för någon form av kränkande behandling eller trakasserier på jobbet. Andra konsekvenser kan vara alkohol- och drogmissbruk.
Den växande kunskapen om konsekvenserna av arbetsrelaterad stress har lett fram till strategin ”balans mellan arbete och fritid” (work-life balance). Denna strategi kan implementeras både av arbetstagare och arbetsgivare.
Arbetstagare kan förbättra balansen genom att praktisera avslappnings- och stresshanteringsövningar, sätta tydliga gränser för hur mycket de arbetar och prioritera mer tid med familjen. Arbetsgivare kan å sin sida erbjuda stödjande program på arbetsplatsen, exempelvis medarbetarstöd, barnomsorg i anslutning till jobbet, flexibla arbetstider och friskvårdsprogram.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online