Långvarig sängvistelse påverkar sjukhuspatienter på många sätt – allt från fysiska besvär som trycksår och muskelatrofi till känslomässiga reaktioner som depression, utmattning och ensamhet. Sjukhuspersonal uppmanas därför att noga uppmärksamma tecken som väsentligt försämrar patientens läkningsförmåga, samt att vidta nödvändiga åtgärder i tid.
Patienter som inte vänds och hålls rena regelbundet riskerar att utveckla trycksår på kroppsdelar som inte får tillräckligt med luft och cirkulation. Där kroppen ligger stilla under längre perioder kan bakterier bildas och växa på huden, vilket resulterar i sår med korstavbildning. Utöver att bära på bakterier och infektioner som kan leda till ytterligare komplikationer, upplever patienter med trycksår också betydande obehag och smärta.
Brist på muskelaktivitet leder till atrofi, vilket ofta kräver omfattande fysioterapi för att åtgärda. Redan efter fyra till fem dagars inaktivitet blir musklerna svaga och slappa. Patienter som faller på sjukhus gör det nästan alltid på grund av försvagade benmuskler som ger sämre balans. Även med justerbara sängar får patienterna sällan den belastning som krävs för att musklerna ska hållas starka.
Medan musklerna försvagas drabbas även andra delar av kroppen av den minskade rörelsen och blodcirkulationen. Eftersom hjärtat inte behöver arbeta lika hårt för att hålla patienten i rörelse minskar dess arbetskapacitet, vilket resulterar i sämre lungfunktion och ett försvagat hjärta. Det minskade blodflödet i musklerna innebär också att mindre syre transporteras ut i resten av kroppen. Förlust av muskelmassa leder dessutom till lägre bentäthet, vilket gör patienterna mer benägna att drabbas av frakturer när de börjar röra sig igen.
Andra infektioner, exempelvis urinvägsinfektioner, kan uppstå när patienter håller sig med urin på grund av obehaget vid att använda urinflaska eller underlägg. Tarmproblem är vanliga av samma anledning. Patienter kan drabbas av allvarliga komplikationer när de inte kan få avföring medan de ligger i sjukhussäng. Dessutom störs matsmältningen när kroppen tvingas ligga stilla i liggande position under längre tid, vilket kan ge symtom som sura uppstötningar, illamående, gasbesvär och nedsatt aptit.
Ju längre patienter tvingas ligga i sängen, desto större är risken att de utvecklar depression. Att förlora kontrollen över vardagssysslor som att tvätta sig, gå på toaletten, äta och röra sig kan allvarligt påverka känslan av självständighet. Med lite yttre stimulans fokuserar patienten alltmer på sin sjukdom och kan bli slö och hopplös, vilket i värsta fall kan leda till känslor av meningslöshet och självmordstankar. Besök, böcker, television och hantverk är effektiva verktyg för att hålla patientens sinne aktivt och engagerat under sängliggandet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online