Ångestsyndrom är en sjukdom som drabbar över 40 miljoner människor världen över. Till skillnad från den ångest de flesta känner inför ett tal, ett prov eller en första dejt blir ångesten ett syndrom när känslorna aldrig släpper eller dyker upp utan att någon skrämmande situation föreligger. Medan många ångestsyndrom har sina rötter i tidigare traumatiska händelser, exempelvis posttraumatiskt stressyndrom, eller i dolda psykiska funktionsnedsättningar, kan vissa symtom på konstant ångest komma och gå helt utan förvarning – utan någon egentlig orsak.
Ett av de mest framträdande symtomen på konstant ångest är en överväldigande dödsångest. Visst tänker alla på döden då och då, men för den som lider av ångest eller besläktade psykiska besvär är tanken på döden en daglig följeslagare. Personen kan föreställa sig att något fruktansvärt ska hända till följd av sina kraftfulla ångestsymtom – att hen slutar andas, drabbas av hjärtinfarkt, har cancer eller bara veckor kvar att leva.
Ett annat vanligt symtom är känslan av att ha tappat kontrollen, nästan som om ett nervöst sammanbrott var på väg. Trots att symtomen liknar ett sammanbrott eller fysisk utmattning handlar det sällan om ett verkligt psykiskt sammanbrott. Orsaken är att de flesta symtomen är fysiska och utlöses av en överstimulering av signalsubstanser i hjärnan, som får kroppen att reagera starkt på stress och yttre intryck.
Skrämmande inre bilder, till exempel tankar om att skada andra eller sig själv, kan vara en kyligt obehaglig del av en ångeststörning – men de omsätts mycket sällan i handling. Lyckligtvis är dessa symtom ofta kortvariga och går i regel att lindra med läkemedel som ordineras av läkare.
Ett besvärligt symtom vid konstant ångest är svårigheterna att somna. Det beror dels på att de fysiska symtomen tar över kroppen, dels på rädslan att inte vakna igen. Andra ligger vakna för att de ständigt oroar sig för hur ångesten påverkar deras liv, både hemma och på jobbet.
Det är inte ovanligt att en person med svår konstant ångest går ner i vikt på kort tid. Medan vissa äter mer när de är stressade, är den som lider av konstant ångest ofta för illa till mods för att äta alls. Det beror främst på att de fysiska symtomen tar över kroppen och sätter psyket ur spel.
Här spelar kroppens så kallade kamp- eller flyktreaktion ("fight or flight") en central roll. I detta läge pumpas adrenalin ut i blodet och blodflödet ökas till kroppens vitala organ för att maximera överlevnaden. Hos personer med svår ångeststörning går denna reaktion ofta överstyr – kroppen befinner sig inte i omedelbar fara, men den låter precis som om den gjorde det.
Många av de fysiska symtomen vid konstant ångest känns som verkliga, livshotande sjukdomar. Vanliga exempel är hjärtklappning (snabb hjärtrytm), oregelbunden puls (överhoppade slag), tryck eller täthet i bröstet, stickningar i armarna, "gelében" (vacklande ben) samt yrsel och svimningskänsla.
Även om alla dessa symtom kan vara tecken på en underliggande sjukdom beror de oftast bara på att kroppens kamp- eller flyktmekanism spårat ur. Genomgå därför alltid en grundlig hälsoundersökning när symtomen debuterar – det är enda sättet att avgöra om det handlar om ångest eller en medicinsk orsak som kräver behandling.
Känner du igen dig i flera av dessa symtom är det viktigt att kontakta vården, exempelvis din husläkare eller vårdcentralen. Konstant ångest går att behandla, bland annat med samtalsterapi som KBT och i vissa fall med läkemedel. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre är prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online