Levern sitter på höger sida av kroppen, strax bakom mellangärdet, och är ett av våra viktigaste organ. Den spelar en central roll i många livsnödvändiga processer: den renar blodet från gifter och slaggprodukter, lagrar viktiga vitaminer och producerar galla – ett ämne som behövs för att bryta ner fett. Dessutom lagrar levern glykogen, den form som kolhydrater omvandlas till när vi äter.
När levern blir förstorad är det i sig ingen egen sjukdom, utan ett symtom på något annat underliggande problem. Det finns flera möjliga orsaker till att levern sväller upp. Här går vi igenom de vanligaste.
Leukemi är en cancerform som kännetecknas av en onormalt hög mängd vita blodkroppar i kroppen. Sjukdomen angriper främst benmärgen, men den kan också leda till att levern blir förstorad.
Även metastatisk cancer kan orsaka en förstorad lever. Det handlar då om cancer som har spridit sig till levern från en annan plats i kroppen.
Hemokromatos är en sjukdom där kroppen lagrar för mycket av det järn som intas via maten. Med tiden samlas järnöverskottet i organen – bland annat i bukspottkörteln, hjärtat och framför allt i levern, vilket gör att den blir förstorad. Eftersom järnet lagras i blodet behandlas tillståndet ofta genom åderlåtning, det vill säga att blod tas från kroppen för att sänka järnvärdena.
Alkohol är välkänt för sina många skadliga effekter på kroppen. Det försämrar omdöme och syn samt ökar risken för cancer, hjärtsjukdom och fetma. Men en av de allvarligaste konsekvenserna är skadan som alkohol gör på levern. Långvarig och hög alkoholkonsumtion kan orsaka fettlever och levercirros, vilket med tiden ger ärrbildning och en förstorad lever.
Hepatit är en inflammation i levern där de normala cellerna översvämmas av onormala celler. Det finns flera typer: hepatit A, B, C, D och E. De smittar oftast via förorenad mat eller vatten, eller genom kontakt med blod från en smittad person. Samtliga former av hepatit kan leda till att levern blir förstorad.
Epstein-Barr-viruset orsakar körtelfeber, även kallat mononukleos. Vid körtelfeber utvecklas ofta en rad symtom, som trötthet, feber, halsont och en svullen lever. Sjukdomen kallas ibland för "kysssjukan" eftersom den lätt sprids via saliv. Smittan kan dock även överföras via kontaminerade bestick och redskap, eller genom luften när en smittad person hostar eller nyser.
Kontakta vården om du upplever symtom som långvarig trötthet, smärta i övre högra delen av buken, gulfärgning av hud eller ögon (gulsot), eller om du känner en svullnad i magen. En förstorad lever upptäcks ofta vid en läkarundersökning och kan sedan utredas närmare med bland annat blodprov och ultraljud. Ju tidigare orsaken hittas, desto bättre blir möjligheterna till effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online