Ett krampanfall orsakas av en elektrisk störning i hjärnan. Resultatet kan variera från okontrollerbara muskelryckningar till fullständig medvetslöshet. Ett anfall kan också leda till balansförlust och i värsta fall kvävning. Det första steget för att få kontroll över krampanfallen är att förstå varför de uppstår. Genom att känna till orsakerna blir det lättare att ta fram en förebyggande plan, vilket kan förbättra livskvaliteten avsevärt för den som drabbas.
En av de vanligaste medicinska orsakerna till krampanfall är epilepsi. Det är ofta svårt att identifiera exakt vad som ligger bakom sjukdomen – de flesta med epilepsidiagnos lyckas aldrig fastställa var deras tillstånd kommer ifrån. Möjliga orsaker inkluderar huvudskador och syrebrist under födseln. Utöver epilepsi kan andra neurologiska sjukdomar, som autism och cerebral pares, utlösa plötsliga anfall. Det gemensamma för dessa tillstånd är att hjärnan fungerar annorlunda och lätt skickar felaktiga elektriska signaler.
Skador, särskilt huvudtrauma, kan ge upphov till krampanfall under cirka två veckor efter själva olyckstillfället. I vissa fall kan anfall dessutom uppstå långt senare, ända upp till två år efter skadan. Det betyder dock inte nödvändigtvis att den drabbade har utvecklat epilepsi eller fått ett bestående medicinskt tillstånd.
När något inte står rätt till i kroppen kan krampanfall vara ett av symtomen. Om exempelvis ämnesomsättningen inte fungerar som den ska, eller om kroppen inte klarar av att göra sig av med slaggprodukter, kan anfall uppstå. Diabetes, leversvikt och njurskador är alla tillstånd som kan utlösa kramper. Även infektioner som hjärnhinneinflammation (meningit) kan ligga bakom. Det är därför viktigt att ta på allvar när någon drabbas av ett anfall, eftersom det kan vara ett tecken på ett annat underliggande medicinskt problem.
Främmande ämnen i kroppen kan också vara den skyldige bakom krampanfall. Droger som kokain och amfetamin kan få kroppen att reagera våldsamt, och även överdriven alkoholkonsumtion kan orsaka anfall. Ibland upplever personer som försöker bryta ett beroende krampanfall som en del av abstinensbesvären. När kroppen väl börjar reglera sig själv igen anpassar den sig naturligt, och anfallen bör då upphöra.
Hjärntumörer, lesioner eller blödningar i hjärnan kan likaså orsaka krampanfall. Tumörer kan växa när som helst och drabba vem som helst, men de är vanligast hos personer från 30-årsåldern och uppåt. Anfallen kan därigenom variera från lindriga och sällsynta till kraftiga och frekvent återkommande.
Om du eller någon i din närhet drabbas av krampanfall är det alltid klokt att söka medicinsk utvärdering. En läkare kan genom undersökningar och tester fastställa orsaken och rekommendera en lämplig behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online