1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Halsfluss: symtom, behandling och förebyggande råd

```html

Vad är halsfluss?

Halsfluss, eller tonsillit, uppstår när tonsillerna – de två köttiga kuddarna längst bak i svalget – drabbas av en infektion. Tonsillerna ingår i kroppens lymfsystem och fungerar som ett filter som fångar upp bakterier och virus. När de själva angrips av en infektion uppstår inflammationen som vi kallar halsfluss. Både bakterier och virus kan ligga bakom sjukdomen.

Symtom – så känns halsfluss

Typiska tecken på halsfluss är:

  • Svullna lymfknutor i halsen och under käken
  • Röda och svullna tonsiller, ofta med vita beläggningar
  • Ont i halsen med svårighet att svälja
  • Huvudvärk
  • Feber och frossa
  • Struphinflammation (laryngit)

Hos barn kan även buksmärta vara ett tecken på halsfluss, vilket gör diagnosen extra viktig att uppmärksamma hos de yngsta.

Virus eller bakterier?

Både virala och bakteriella infektioner kan orsaka halsfluss. Beror besvären på ett virus krävs oftast bara egenvård hemma. Bakterieorsakad halsfluss är däremot allvarligare och behöver medicinsk vård. Sannolikheten för en bakteriell infektion är större om symtomen kommer hastigt, lymfknutorna är ömma och svullna och du samtidigt saknar nästäppa.

Allvarliga orsaker att känna till

Halsfluss kan ibland bero på mer allvarliga infektioner. En viral orsak är Epstein-Barr-viruset – samma virus som ger körtelfeber (mononukleos). Den mest kända allvarliga bakteriella orsaken är streptokocker grupp A, och när den ligger bakom infektionen talas det om streptokockangina.

Risker vid obehandlad halsfluss

Obehandlad halsfluss kan leda till allvarliga komplikationer. Om halsflussen orsakas av streptokocker och inte behandlas korrekt kan reumatisk feber utvecklas. Kraftigt svullna tonsiller kan blockera luftvägarna och ge andningsbesvär. Varbildningar (abscesser) kan också uppstå runt tonsillerna, och dessa kan i vissa fall sprida sig till blodet, bröstet eller större delar av halsen. Det är därför viktigt att alltid låta halsfluss bedömas och behandlas.

Antibiotika – följ ordinationen noggrant

Får du antibiotika utskrivet är det viktigt att ta medicinen exakt enligt läkarens anvisningar. Avbryt aldrig kuren i förtid – då kan infektionen finnas kvar och risken för återfall öka. Vissa antibiotikabehandlingar pågår i tio dagar. Även om du börjar må bättre efter några dagar ska du äta upp hela kuren.

Förebyggande och egenvård

Precis som förkylnings- och influensavirus sprids halsfluss genom kontakt med smittade personer. Tvätta händerna ofta och noggrant, undvik personer som är sjuka och dela inte mat eller dryck med andra. Drabbas du av halsfluss finns det flera saker du kan göra hemma:

  • Gurgla med varmt saltvatten
  • Ta inflammationsdämpande läkemedel vid behov
  • Ät soppa och drick varma vätskor
  • Vila ordentligt

De flesta fall av halsfluss läker inom en till två veckor. Kontakta vården om du inte blir bättre inom den tiden, om en abscess bildas som inte svarar mot behandlingen eller om du har återkommande, kronisk halsfluss. I sådana fall kan en operation bli aktuell. Förr togs tonsillerna bort rutinmässigt, men idag betraktas en tonsillektomi som en sista utväg.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online