Cystisk sköldkörtelsjukdom avser vätskefyllda knutor som utvecklas i sköldkörteln, den fjärilsformade körteln som sitter framtill i halsen. Enligt American Thyroid Association är en sköldkörtelknuta en onormal celltillväxt som bildar en knöl. Det viktigaste att komma ihåg är att de allra flesta av dessa knölar är godartade och ofarliga.
Sköldkörtelknutor kan antingen vara fasta eller fyllda med vätska (cystiska). Cystiska knutor som samtidigt innehåller en viss mängd fast vävnad kallas komplexa knutor och behandlas därför som fasta – dessa har dessutom en större benägenhet att bli cancerogena än rent cystiska knutor.
Ju större en knuta är, desto större är risken att sköldkörtelcancer har utvecklats. Trots detta är mer än 90 procent av alla fasta sköldkörtelknutor godartade. Rent cystiska knutor innebär en betydligt lägre cancerrisk än fasta knutor.
Det är inte känt exakt vad som orsakar sköldkörtelknutor, varken fasta eller cystiska. Möjliga bidragande faktorer som nämns inom forskningen är jodbrist, strålexponering mot halsen samt ärftlighet. De flesta knutor upptäcks dock av en slump – antingen i samband med en rutinundersökning hos läkaren eller genom ett helt orelaterat undersökningstest, exempelvis en datortomografi eller en magnetresonansundersökning.
Många cystiska knutor ger inga besvär alls och upptäcks bara vid en undersökning. När knutorna blir stora kan följande symtom uppstå:
Dessa tecken tyder på att förstorade cystiska knutor kan ha bildats i sköldkörteln och bör utredas av läkare.
För att avgöra om en knuta är godartad eller elakartad utför läkaren oftast en finnålsbiopsi. Vid detta ingrepp används en mycket tunn nål för att suga ut celler från knutan, vilka sedan analyseras mikroskopiskt. Som komplettering kan även ett ultraljud av sköldkörteln eller en sköldkörtelscintigrafi göras för att bedöma knutans storlek, struktur och aktivitet.
Cancerogena knutor avlägsnas kirurgiskt, ofta tillsammans med delar av eller hela sköldkörteln beroende på tumörens omfattning. Godartade tillväxter behöver vanligtvis inte opereras, utan följs istället upp regelbundet och utvärderas årligen med bland annat ultraljud för att säkerställa att de inte växer eller förändras.
Kontakta läkare om du känner en knöl i halsen, upplever svälj- eller andningsbesvär, blir hes utan förklaring eller märker en snabbt växande svullnad på halsens framsida. Tidig utredning ökar tryggheten och gör eventuell behandling enklare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online