Fotproblem hos spädbarn och småbarn svarar i allmänhet bra på pediatriska ortopediska åtgärder, allt från extern manipulation till kirurgi. Vilken typ av behandling som väljs beror på problemets svårighetsgrad och risken för återfall. Enligt Pediatric Orthopedics ger enbart manipulation sällan en verkligt permanent korrigering av en svår deformitet, och föräldrar som envist insisterar på enbart korrigerande övningar riskerar att barnets tillstånd förvärras eller att barnet drabbas av ledluxationer.
Vissa fotdeformiteter som finns vid födseln har ingen genetisk orsak utan beror i stället på det tryck som rådde inne i livmodern. Sådana deformiteter rättar ofta till sig själva naturligt med tiden eller svarar på extern manipulation. Andra tillstånd orsakas dock av en genetisk defekt som programmerar fötterna att söka sig till de missbildade positionerna som om de vore de "normala". Fötter med denna genetiska predisposition kan återgå till sitt felaktiga läge även efter en genomförd behandlingskurs med korrigerande manipulation, vilket gör att operation blir nödvändig för en bestående förbättring.
Bland de vanligaste genetiska fotdeformiteterna hos barn finns klumpfot, valgusfot, makrodaktyli och ektromeli.
Extern manipulation kan med goda resultat behandla pediatriska ortopediska tillstånd som klumpfot, särskilt om behandlingen påbörjas så tidigt efter födseln som möjligt, enligt Johns Hopkins Medicine. Vid korrigerande gipsning appliceras ett yttre tryck som försiktigt manipulerar fotens benar i rätt position. Därefter applicerar kirurgen en serie uppföljningsgipsningar under loppet av två till tre månader. Fortsatt användning av nattskenor, korrigerande skor och regelbundna stretchövningar kan ge ytterligare förbättring.
Enligt Johns Hopkins Medicine lyckas gipsning korrigera fotdeformiteter i ungefär en tredjedel av fallen; svåra eller återkommande fall kräver däremot kirurgiskt ingrepp. Kirurger förlänger då senorna som förbinder benen med musklerna, så att foten permanent kan inta en normal position. Pediatric Orthopedics tillägger att en procedur som kallas talokalkaneal intussusception formar om benstrukturen för att underlätta en normal gångbild. Vid andra tillstånd, exempelvis ektromeli, avgörs valet av operation av vilken tillväxtfas patienten har nått.
Föräldrar som väger olika korrigeringsalternativ för sitt barn bör fundera över vilken grad av korrigering och vilken varaktighet som utgör ett lyckat resultat. Enbart manipulation kan visa sig tillräckligt om målet är att undvika amputation, men "framgång" i form av fötter som ser normala ut och fungerar bra kräver oftast ett kirurgiskt ingrepp. Enligt Pediatric Orthopedics rekommenderar även de mest konservativa pediatriska ortopediska kirurgerna kirurgi framför enbart manipulation för 40 procent av sina patienter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online