Mastalgi: orsaker och effektiv behandling av bröstsmärta

Mastalgi definieras allmänt som bröstsmärta och drabbar nästan uteslutande kvinnor i fertil ålder. Inom vården skiljer man på tre typer av mastalgi: cyklisk, icke-cyklisk och extramamjär mastalgi. Alla tre har olika orsaker och kräver olika behandlingsmetoder.

Cyklisk mastalgi

Cyklisk mastalgi är den vanligaste formen och hänger samman med menstruationscykeln. Smärtan brukar börja en till två dagar före mensen och öka i intensitet tills mensen sätter igång. När mensen har inletts tenderar smärtan att avta och försvinner ofta efter bara ett par dagar. Denna typ av cyklisk mastalgi brukar i regel försvinna helt efter menopaus.

Orsaken till smärtan är fortfarande okänd, men den är nästan säkert kopplad till kroppens östrogencykel och de hormonella växlingar som sker under cykelns olika faser.

Icke-cyklisk mastalgi

Icke-cyklisk mastalgi utgör nästan en fjärdedel av alla rapporterade fall och är betydligt sämre förstådd än den cykliska varianten. Det finns sällan någon identifierbar utlösande händelse, och smärtan läker oftast ut av sig själv med tiden.

Förloppet är dock oförutsägbart – besvären kan pågå allt från några dagar upp till flera år. Smärtan är dessutom ofta mer lokaliserad till ett specifikt område i bröstet, vilket skiljer den från den diffusa smärta som kännetecknar den cykliska formen.

Extramamjär mastalgi

Extramamjär mastalgi innebär att smärtan egentligen kommer från något annat ställe än själva bröstet, men upplevs som bröstsmärta. Orsakerna är många. En av de vanligaste är Tietzes syndrom, en inflammation i övergångarna mellan revbenen och bröstbenet.

Eftersom flera allvarliga tillstånd kan ge utstrålande smärta mot bröstregionen är det viktigt att utesluta andra orsaker, exempelvis angina pectoris (kärlkramp), lunginflammation och esofagit (matstrupsinflammation).

Medicinsk behandling av mastalgi

Den samlade kliniska erfarenheten visar att lokala NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) i form av krämer eller geler är säkra, effektiva och väl tolererade för att lindra de flesta typer av bröstsmärta.

Om antiinflammatorisk behandling inte hjälper och smärtan är svår kan hormonella läkemedel som tamoxifen eller danazol övervägas. Dessa ska dock alltid ordineras av läkare, eftersom de kan ge biverkningar.

Vissa vårdgivare rekommenderar nattljusolja (EPO) som alternativ behandling, men det finns idag inga vetenskapliga belägg för att oljan faktiskt minskar bröstsmärta.

Icke-medicinska metoder

Förutom läkemedelsbehandling finns flera effektiva icke-medicinska metoder som kan lindra besvären:

• Anpassad behå: Bära en bekväm, välsittande behå som ger gott stöd – särskilt vid fysisk aktivitet.
• Mindre koffein: Begränsa intaget av koffein från kaffe, te och energidrycker.
• Viktnedgång: Att gå ner i vikt kan minska belastningen på bröstvävnaden och lindra smärta.
• Linfrö: Linfrö som kosttillskott har hos vissa kvinnor visat sig ha en lugnande effekt.
• Kunskap och trygghet: Information om mastalgins orsaker, förlopp och behandlingsmöjligheter kan minska oro och stress, vilket i sig ofta lindrar upplevelsen av smärta.

När bör du söka vård?

Bröstsmärta är sällan ett tecken på cancer, men kontakta vården om smärtan är ihållande, lokaliserad till ett bestämt område, eller om den åtföljs av en knöl i bröstet, flytning från bröstvårtan, hudförändringar eller feber. En klinisk undersökning kan då ge trygghet och säkerställa rätt diagnos och behandling.