Tåsmärta vid plantar fasciit – orsaker, symtom och behandling

Plantar fasciit är en inflammation i fascia plantaris, en kraftig vävnadssena som sträcker sig över fotvalvet från framfoten till hälen. Inflammationen kan bero på en akut skada, men den är oftare ett resultat av överbelastning av fotens ben och valv – till exempel efter långvarigt stående eller vid övervikt.

Var sitter smärtan?

Den vanligaste typen av smärta vid plantar fasciit är hälsmärta. Eftersom senan dock sträcker sig framåt mot tårna kan smärtan även kännas i detta område. Många beskriver det som en dragande eller stickande känsla under framfoten, särskilt i samband med de första stegen efter vila.

Hur intensiv är smärtan?

Tåsmärta orsakad av plantar fasciit är ofta skarp och som värst på morgonen direkt efter uppvaknandet. Det beror på att vävnaden stelnar till under natten och sedan utsätts för plötslig belastning när du reser dig. Under dagens lopp lindras smärtan vanligtvis något, eftersom vävnaden hinner värmas upp och bli mer elastisk.

Så lindrar du smärtan

Smärtan i tårna kan lindras med receptfria antiinflammatoriska läkemedel, exempelvis ibuprofen, samt genom att applicera is på fotens undersida i cirka 15–20 minuter åt gången. Kombinera gärna detta med vila och undvik aktiviteter som belastar foten hårt, såsom löpning på hårda underlag.

Stretching och styrketräning

Att stärka och stretcha musklerna i foten och underbenet kan minska trycket på fascia plantaris och därmed lindra symtomen. Effektiva övningar inkluderar att rulla foten över en tennisboll eller frusen vattenflaska, samt att dra tårna uppåt mot underbenet för att töja senan. Även vadmuskelstretching ger god effekt, eftersom spända vadmuskler ökar belastningen på fotvalvet.

Läkningstid

Plantar fasciit kan ta allt från sex till 18 månader att läka helt, så det är en lång process som kräver tålamod och konsekvent behandling. Under tiden kan stötdämpande skor eller mjuka sulor hjälpa till att avlasta foten och minska tåsmärtan. Kontakta en fysioterapeut eller läkare om besvären inte förbättras, då andra behandlingsformer som sjukgymnastik, tejpning eller i vissa fall kortisoninjektioner kan övervägas.