När en vårdpersonal applicerar ett stasband (även kallat tourniquet) före blodprovstagning kan det i vissa fall påverka provets resultat. Här går vi igenom de viktigaste effekterna och hur de kan undvikas.
Stasbandet pressar samman venen och begränsar blodflödet tillbaka mot hjärtat. Det gör att vätska pressas ut ur kärlen och in i omgivande vävnader, vilket koncentrerar blodet i armen. Konsekvensen blir att koncentrationen av olika analyter i blodprovet kan bli högre än den faktiskt är i kroppen – något som kan leda till missvisande värden.
Ligger stasbandet kvar för länge kan de röda blodcellerna skadas, vilket kallas hemolys. Vid hemolys läcker hemoglobin ut i plasman, vilket kan störa flera typer av analyser – särskilt mätningar av elektrolyter och bilirubin. Det är därför en av de vanligaste orsakerna till att prover måste tas om.
Om stasbandet dras åt för hårt eller sitter för länge kan det blockera det venösa flödet samtidigt som arteriellt blod fortsätter att strömma in via sidokärl. Det kan resultera i att man får upp arteriellt blod istället för venöst blod. Eftersom sammansättningen skiljer sig mellan arteriellt och venöst blod kan detta förändra testresultaten.
Ett åtdraget stasband kan upplevas smärtsamt och obehagligt för patienten. Stress och oro inför provtagningen kan i sin tur påverka nivåerna av exempelvis kortisol och andra stresshormoner, vilket ger mindre tillförlitliga resultat för just den typen av analyser.
För att undvika dessa problem bör stasbandet endast användas när det behövs och släppas så snart blodet börjar flytta i kanylen. En korrekt teknik och god utbildning hos personalen som utför provtagningen är avgörande för att säkerställa att blodprovet blir så exakt och pålitligt som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online