Ett stroke uppstår när blodflödet hindras från att cirkulera i en del av hjärnan. Cellerna berövas då blod och syre och börjar dö. Ett massivt stroke leder ofta till fullständig eller partiell förlamning av ena sidan av kroppen, nedsatt eller sluddrigt tal, minnesförlust och i vissa fall döden. Stroke kan utlösas av diabetes, fetma, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, alkohol- eller drogbruk, huvudskador, bakteriella infektioner samt graviditet eller användning av p-piller.
Stroke delas vanligtvis in i två huvudgrupper: ischemiskt stroke och hemorragiskt stroke. Ischemiskt stroke är den vanligaste formen och orsakas av blodproppsbildning i en artär i hjärnan. Blodpropparna bildas oftast till följd av arterioskleros, det vill säga åderförkalkning. Hemorragiskt stroke orsakas istället av en blödning inne i hjärnan, så kallat subduralhematom, och kan bero på kroniskt högt blodtryck som leder till att ett hjärnaneurysm brister. Ett hemorragiskt stroke kan också orsakas av inflammation i hjärnans blodkärl till följd av bakteriella eller virala infektioner som hjärnhinneinflammation (meningit), syfilis, tuberkulos eller borrelia (Lymes sjukdom).
En rapport publicerad i marsnumret 2011 av tidskriften Journal of the American Society of Nephrology identifierade en potentiell indikator för stroke hos patienter med typ 2-diabetes. Hormonet vasopressin, som utsöndras från hypofysens baklob, styr kärlsammandragning – alltså sammandragningen av de muskulära väggarna som omger blodkärlen och hjärtmuskeln – vilket resulterar i ökat blodtryck. Eftersom vasopressin har kort verkanstid undersökte forskarna även ett annat protein, kallat kopeptin, som utsöndras samtidigt från hypofysens baklob och kan detekteras i blodet under betydligt längre tid. Studien visade att en förhöjd nivå av kopeptin ledde till en 3,5 gånger större sannolikhet för stroke och dessutom kunde indikera andra möjliga hjärt-kärlhändelser.
Marsnumret 2011 av Obesity Reviews innehöll en studie som undersökte sambandet mellan förhöjt kroppsmasseindex (BMI), en vedertagen indikator på fetma, och frekvensen av ischemiskt stroke. Forskarna analyserade hälsodata från 25 länder i Asien-Stillahavsregionen och fann att andelen fetma varierade från endast 2 procent av befolkningen i Indien till 58 procent av befolkningen i Amerikanska Samoa. Intressant nog visade resultaten att frekvensen av ischemiskt stroke varierade från 3 procent i Indien till 64 procent i Amerikanska Samoa. Författarna drog slutsatsen att det finns ett signifikant samband mellan BMI och förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, inklusive ischemiskt stroke.
En klinisk granskningsstudie publicerad i marsnumret 2011 av Journal of Stroke and Cerebrovascular Disease undersökte förekomsten av cerebral venös trombos (CVT) bland sjukhuspatienter med hjälp av ett mexikanskt multicenterregister som samlats in från 25 sjukhus under tre år. Forskarna identifierade 2 000 patienter som drabbats av CVT, med ett förhållande mellan kvinnor och män på 5 till 1 och en medianålder på 31 år. Studien visade att kvinnor som nyligen fött barn utgjorde 42 procent av de kvinnliga patienterna, ytterligare 18 procent använde preventivmedel och 12 procent var gravida. Bland männen rapporterade studien att 67 procent drabbades av en CVT-händelse i sinus sagittalis superior. Författarna drog slutsatsen att yngre individer hade den bästa prognosen för fullständig återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online