En stroke är en traumatisk händelse som kan få allvarliga och långvariga konsekvenser om behandling inte ges snabbt. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) är stroke en av de vanligaste dödsorsakerna i USA. En stroke inträffar när en blodpropp blockerar en artär som försörjer hjärnan, eller när en artär brister. I båda fallen drabbas hjärnan av syrebrist och hjärnceller börjar dö. ABCD2-poängsystemet utvecklades för att hjälpa läkare att snabbt bedöma en patients risk för stroke.
En transitorisk ischemisk attack (TIA), ofta kallad "mini-stroke", ger symtom som liknar en stroke men varar vanligtvis kortare tid än 24 timmar. Den orsakas av en partiell blockering av en artär och ska betraktas som en varningssignal – risken är stor att ett allvarligare stroke följer. Akutläkare använder ofta ABCD2-regeln för att avgöra om en patient med TIA omedelbart ska läggas in på sjukhus, eller om patienten sannolikt kan åka hem och istället följas upp av sin husläkare och en neurolog.
Akronymen ABCD2 står för fem faktorer: ålder (age), blodtryck (blood pressure), kliniska symtom (clinical symptoms), symtomens varaktighet (duration) samt diabetes. När läkaren beräknar patientens risk för ett förestående stroke analyseras alla fem faktorer, och var och en tilldelas ett poängvärde mellan 0 och 2.
Ålder: Patienter som är 60 år eller äldre får 1 poäng.
Blodtryck: Ett systoliskt blodtryck på 140 mmHg eller högre, och/eller ett diastoliskt tryck på 90 mmHg eller högre, ger 1 poäng.
Kliniska symtom: Talets störningar ger 1 poäng, medan svaghet i ena sidan av kroppen ger 2 poäng.
Varaktighet: Symtom som varar i högst nio minuter ger 0 poäng, 10–59 minuter ger 1 poäng och en timme eller längre ger 2 poäng.
Diabetes: Har patienten diabetes tillkommer ytterligare 1 poäng.
Forskning kring ABCD2-skalan och dess förmåga att förutsäga stroke pågår fortfarande. Akutläkaren Alan Adams, verksam vid Heart of the Rockies Regional Medical Center i Salida, Colorado, kommenterar: "Jag anser att skalan är användbar inom medicinens ramar – vilka aldrig är hundraprocentigt säkra." Skalan bör därför ses som ett stöd i beslutsfattandet, inte som ett absolut svar.
När en patient kommer in med strokesymtom är det första steget att kontrollera blodtrycket, förklarar Adams. "Vi samlar in klinisk information om när symtomen började och vad som händer, och sedan använder vi en strokeskala", säger han. Därefter görs en datortomografi (CT) för att kontrollera om ett blodkärl i hjärnan har brustit. Har inget kärl brustit kan blodförtunnande läkemedel, antikoagulantia, ges för att minska blockeringen.
Så länge symtomen kvarstår fortsätter akutpersonalen enligt gällande protokoll för strokebehandling. Ju snabbare behandlingen inleds, desto bättre blir patientens chans att återhämta sig, understryker Adams. Går strokesymtomen över är nästa steg att misstänka en TIA – och då beräknas ABCD2-poängen för att bedöma den framtida strokerisken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online