Stroke och sväljstrategier: tecken, behandling och varningar

Inom medicinen beskriver begreppet stroke en situation där en person drabbas av en blödning i hjärnan, vilket leder till medvetslöshet följt av förlamning. Muskulaturen i gommen, svalget och ansiktet tenderar att visa tecken på försämring och svaghet efter en stroke, vilket gör tidigare enkla uppgifter som att prata och svälja svåra eller till och med omöjliga. Rätt behandling kan hjälpa strokepatienter som har utvecklat sväljsvårigheter att lära sig äta med relativ lätthet. Om sväljsvårigheter, eller dysfagi, lämnas obehandlade kan de leda till uttorkning, undernäring eller livshotande tillstånd som lunginflammation.

Tecken på dysfagi

Om du känner någon som nyligen drabbats av en stroke och uppvisar något av följande symtom kan personen ha utvecklat dysfagi:

• Dreglande
• Oförmåga att hålla kvar maten i munnen
• Svårighet att flytta maten bakåt mot svalget
• Mat som blir kvar i munnen efter sväljning
• Överdriven hosta eller harkling efter måltider

Muskulaturen i svalget kan vara oförmögen att röra maten korrekt, eller så kan luftvägen inte stängas ordentligt, vilket gör att matrester kan hamna i luftvägarna. Kontakta alltid sjukvården om du misstänker att en närstående har sväljsvårigheter, eftersom en professionell bedömning är avgörande för rätt vård.

Behandling och träning

För att hjälpa någon med en sväljstörning att övervinna sina svårigheter bör du se till att personen sitter rak i ryggen under måltiderna. En god hållning utnyttjar tyngdkraften på bästa sätt och hjälper maten ned i matstrupen. Låt den drabbade sitta upprätt i minst 30 minuter efter måltiden för bästa resultat.

Se även till att maten är lätt att tugga och svälja:

• Skär portionerna i mindre bitar
• Servera mjuka livsmedel som potatismos, kesost eller soppor
• Undvik torra och sega konsistenser som är svåra att svälja

Hjälp till att stärka de skadade musklerna genom att uppmuntra personen att trycka hakan mot bröstet och sedan sträcka upp den, så många gånger i rad som möjligt. Låt dessutom personen öva på att vända huvudet från sida till sida, vrida nacken så långt som möjligt och behålla positionen i ungefär åtta sekunder på varje sida. Dessa enkla övningar kan med tiden förbättra muskelkontrollen och göra måltiderna säkrare.

Varningar – risken för aspiration

Strokepatienter som har utvecklat sväljsvårigheter löper ökad risk för aspiration. Detta innebär att personen oavsiktligt får i sig mat eller vätskor i lungorna istället för matsmältningskanalen. Aspiration kan leda till lunginflammation eller andningsbesvär.

Hos friska människor utlöser oavsiktlig aspiration en kraftig hostreflex som stöter ut vätska eller mat ur lungorna. Strokepatienter har dock ofta nedsatt känsel och kan aspirera utan att ens märka det själv. För att minska risken för aspiration bör du tänka på följande:

• Använd inte sugrör vid intag av vätskor, eftersom det ökar sannolikheten för att vätska samlas längst bak i svalget
• Ta bort distraktioner under måltiderna, som tv eller dator, så att personen kan koncentrera sig helt på ätandet
• Uppmuntra långsamma, lugna måltider utan stress

Med rätt strategier, god planering och stöd från vårdpersonal kan många strokepatienter med dysfagi återfå en säkrare och bekvämare vardag runt matbordet.