Ätstörningar handlar i grunden om problem med självbilden och hur man uppfattar sin egen kropp. Många som lider av en ätstörning är inte ens medvetna om det, medan andra helt enkelt förnekar sitt tillstånd. Oavsett hur man ser på frågan är detta ett allvarligt problem som aldrig får tas på lättviktigt.
Att leva med en ätstörning påverkar långt mer än bara vikten. Det kan påverka relationer, skolresultat, arbetsinsats, idrottsliga prestationer och sömnvanor. Med tiden kan ätstörningen utvecklas till en allt konsumerande besatthet som kräver professionell hjälp om den kommer ur kontroll.
Idrottare som tennisspelare, cheerleaders och brottare drabbas oftare av ätstörningar än många andra. Gemensamt för dessa sporter är att de ställer krav på en viss vikt för att få tävla, samtidigt som kroppen syns mycket. Skadliga beteenden som extrem kaloribegränsning, fasta för att nå en viss vikt och användning av laxermedel är vanliga varningstecken på en ätstörning hos idrottare.
Bulimi är en av de vanligaste ätstörningarna och kännetecknas av hetsätning följt av rensning. Personen äter enorma mängder mat och använder sedan skadliga metoder för att bli av med den, exempelvis framkallad kräkning, överdriven träning eller laxermedel. På så sätt känner personer med bulimi att de kan äta vad de vill utan att känna skuld. De är oftast mycket hemlighetsfulla kring sina matvanor – de försöker äta i ensamhet och känner sig ofta generade över att äta i närvaro av andra.
Anorexi liknar bulimi men har en annan karaktär. Tillståndet kännetecknas av en ihållande övertygelse om att man är fet, oavsett hur smal man egentligen är. Personer med anorexi går ofta långa perioder utan att äta alls och undviker att äta i andras sällskap.
Bigorexi är ett tillstånd som sällan pratas om men som är fullt verkligt. Den medicinska termen är muskeldysmorfi. Gruppen som drabbas hårdast är bodybuilders. Oavsett hur hårt de tränar känner de sig aldrig tillräckligt stora. Det leder till att de noggrant övervakar sitt kaloriintag. I vissa fall utvecklar de faktiskt bulimi, medan andra börjar använda anabola steroider.
Hetsätare äter överdrivna mängder mat utan att kunna sluta. Problemet börjar ofta när personen äter något som kallas triggarmat – en livsmedel som utlöser okontrollerad ätning tills hen blir sjuk eller så uppblåst att hen tvingas stoppa. Vanliga exempel på triggarmat är munkar, popcorn, flingor, chokladbitar, pizza, pommes frites, potatischips, pasta, saltkringlor och jordnötssmör.
Det stämmer att idrottare och tonåringar, särskilt flickor, löper störst risk att utveckla en ätstörning – men de är inte ensamma. Många vuxna drabbas också. En person med ätstörning kan se helt normal ut i storlek och kroppsbyggnad, vilket gör att omgivningen lätt missar problemet. Tecken att hålla utkik efter är bland annat vida kläder, hoppsade måltider, gömd mat i skrivbordslådor och frånvaro från jobbet för att hinna träna.
Titta ordentligt på dig själv i spegeln. Om du inte gillar det du ser behöver du inte tillgripa extrema matvanor för att ändra på det. Du har själv kraften att förändra din situation, och det kan göras på ett sunt och förnuftigt sätt utan att ta ut det på din kropp. Du får bara en kropp, och vad du gör med den är ditt val. Ta hand om den – och känn dig alltid nöjd med den du är.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online