Känslomässigt ätande innebär att du använder mat för att hantera känslor i stället för att stilla fysisk hunger. Stress, ledsamhet, uttråkning eller ilska kan alla utlösa suget. Ett enstaka tillfälle är helt normalt, men ett återkommande mönster kan påverka både din hälsa och ditt välmående. Här är de vanligaste tecknen att hålla utkik efter.
Du dras till kaloririk och bekymmerslösande mat – som glass, choklad, chips eller snabbmat – just när du känner dig stressad, ledsen, uttråkad eller arg.
Mat blir en hanteringsstrategi när starka känslor dyker upp, i stället för att du tar itu med de underliggande problemen.
Du äter mer än du hade tänkt, ofta utan att vara fysiskt hungrig, och fortsätter äta även efter att du känt dig mätt.
Du äter automatiskt utan att verkligen fokusera på maten och utan att riktigt registrera hur mycket du faktiskt har ätit.
Efter ett tillfälle av känslomässigt ätande drabbas du av skuldkänslor, vilket leder till negativt självprat och ännu mer känslomässigt lidande.
Du äter i smyg eller döljer ditt ätande för andra på grund av skamkänslor eller pinsamhet.
Du känner dig frånkopplad från din kropp och dina känslor medan du äter, vilket gör det svårt att uppfatta kroppens mättnadssignaler – och därmed lätt att äta för mycket.
Du känner att du inte kan styra ditt ätande och har svårt att sluta när du väl har börjat äta av känslomässiga skäl.
Dina känslor pendlar kraftigt: du mår dåligt, äter för att må bättre och känner dig sedan ännu sämre – en ond cirkel som lätt upprepas gång efter gang.
Efter att ha ätit av känslomässiga skäl är det svårt att fokusera på andra aktiviteter, eftersom tankarna hela tiden kretsar kring mat eller negativa känslor.
Efter ett överätningstillfälle upplever du ofta trötthet, letargi och minskad motivation att engagera dig i andra aktiviteter.
Trots att du äter känns det inte tillfredsställande eller fyller någon funktion, och sugen efter mer mat finns kvar.
Du isolerar dig eller undviker sociala evenemang där mat serveras, av rädsla för att tappa kontrollen eller känna skam inför andra.
Kom ihåg att enstaka tillfällen av känslomässigt ätande är helt normalt och inget att oroa sig för. Men om det utvecklas till ett återkommande mönster som påverkar ditt välbefinnande negativt kan det vara klokt att prata med en psykolog, kurator eller annan professionell inom mentalvården. Med rätt stöd kan du lära dig nya strategier för att hantera dina känslor – och bygga en sundare och mer balanserad relation till mat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online