Sjukdomar stör näringen genom flera, ofta överlappande mekanismer. Att känna till dessa vägar är avgörande för riktade nutritionella interventioner.
Mekanismer för sjukdomsrelaterad malnutrition
- Malabsorption: Celiaci, Crohns sjukdom, kronisk pankreatit, SIBO, korttarmssyndrom, bariatrisk kirurgi → nedsatt näringsupptag.
- Minskad intag: Anorexi från cancer, KOL, hjärtsvikt, depression, demens, läkemedelsbiverkningar (illamående, dysgeusi, xerostomi).
- Ökade behov: Hypermetabolism vid brännskador, sepsis, trauma, feber, malignitet → accelererad katabolism.
- Förändrad metabolism: Diabetes (glukosdysreglering), leversjukdom (nedsatt proteinsyntes, vitaminlagring/aktivering), njursjukdom (vitamin D-aktivering, elektrolythantering).
- Näringsförluster: Diarré, enterokutana fistler, dialys, proteinförlustande enteropati, blödning.
- Inflammation och oxidativ stress: Cytokiner (TNF-α, IL-1, IL-6) → anorexi, muskelkatabolism, insulinresistens, förändrad mikronäringsfördelning (t.ex. lågt serumzink, järnsequestrering).
- Läkemedel-näringsinteraktioner: PPI (B12, Mg), metformin (B12), diuretika (K, Mg), antiepileptika (folat, vitamin D), kortikosteroider (Ca, K), statiner (CoQ10).
Hanteringsprinciper
- Sjukdomsspecifik nutritionsterapi: t.ex. glutenfri för celiaki, lågt FODMAP för IBS, njurdiet för CKD.
- Nutritionellt stöd: Orala näringskompletteringar (ONS) → enteral nutrition (sondmat) → parenteral nutrition (IV) – stegvis eskalering.
- Mikronäringsåterfyllnad: Riktad komplettering baserat på brister och förluster.
- Läkemedelsgenomgång: Avsätt eller justera problematiska preparer; tidsåt dosing kring måltider.
- Multidisciplinärt team: Läkare, legitimerad dietist, farmaceut, tal- och sväljterapeut, kurator.
Näringsstatus är en modifierbar bestämningsfaktor för utfall i nästan varje sjukdom. Proaktiv screening (MUST, NRS-2002, GLIM-kriterier) och tidig intervention förbättrar återhämtning, minskar komplikationer och ökar livskvalitet.
