Svår diarré efter att man ätit viss mat kan vara både obehagligt och oroande. Ofta finns det en tydlig förklaring bakom besvären – allt från födoämnesintoleranser och allergier till infektioner eller känsligheten i mag–tarmkanalen. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna och ger råd om när det är dags att kontakta vården.
En födoämnesintolerans innebär att kroppen har svårt att bryta ned vissa livsmedel eller ingredienser. De vanligaste formerna är laktosintolerans (svårighet att smälta mjuksocker), glutenkänslighet samt fruktosintolerans (problem med den naturliga sockerarten som finns i frukt och honung). När personen äter livsmedel som innehåller dessa ämnen uppstår ofta mag–tarmbesvär som diarré, uppblåsthet och buksmärtor.
Vid en livsmedelsallergi reagerar immunförsvaret överdrivet mot vissa proteiner i maten. Vanliga allergener är jordnötter, trädnötter, skaldjur, mjölk, ägg, vete och soja. En allergisk reaktion kan utlösa kraftig diarré, buksmärtor, kräkningar och i allvarliga fall anafylaxi – vilket alltid kräver akut vård.
Gastroenterit, ofta kallat magsjuka eller vinterkräksjuka, är en infektion i mag–tarmkanalen som orsakas av virus, bakterier eller parasiter. Typiska symtom är vattnig diarré, magknip, illamående, kräkningar och feber. Smittan sprids ofta via kontaminerad mat eller vatten.
IBS, även kallat känslig tarm, är en kronisk funktionell störning i matsmältningssystemet som ger buksmärta, uppblåsthet, gasbildning och förändrade tarmvanor – antingen diarré, förstoppning eller bådadera. Hos personer med IBS kan vissa livsmedel utlösa besvären, exempelvis mejeriprodukter, glutenhaltigt spannmål, kålväxter, bönor samt stark eller fet mat.
Matburna infektioner orsakar inflammation och irritation i tarmen, vilket leder till kraftig diarré. Vanliga smittkällor är otillräckligt tillagat kött, fågel, skaldjur, ägg, opastöriserade mejeriprodukter samt ovättade frukter och grönsaker. Vanliga sjukdomsalstrare är salmonella, E. coli, campylobacter och norovirus.
Vissa sockeralkoholer, som sorbitol och mannitol, har en laxerande effekt i stora mängder. De drar in vatten i tjocktarmen, vilket kan ge osmotisk diarré – det vill säga tunnare avföring och ökad tarmfrekvens.
Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppen reagerar på gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. Hos personer med celiaki skadar gluten tunntarmens slemhinna, vilket leder till nedsatt näringsupptag och symtom som kronisk diarré, viktnedgång och buksmärtor. Behandlingen är ett strikt glutenfritt liv.
Flera läkemedel kan ge diarré som biverkning, bland annat antibiotika, cellgiftsbehandlingar och laxermedel. Antibiotika rubbar balansen mellan de goda bakterierna i tarmfloran, medan cytostatika kan skada slemhinnan i mag–tarmkanalen.
Kryddstark och fet mat kan irritera matsmältningssystemet hos vissa individer. Sådan mat stimulerar tarmarnas sammandragningar och frisätter hormoner som påskyndar tarmpassagen, vilket kan resultera i lösa avföringar.
För att kunna hantera besvären effektivt är det viktigt att identifiera vad som orsakar diarrén – en matdagbok kan hjälpa dig att se samband mellan vissa livsmedel och symtom. Kontakta vården om diarrén varar mer än några dagar, om du får tecken på vätskebrist, blod i avföringen, hög feber eller kraftiga smärtor. En läkare kan göra rätt diagnos och ge behandling som passar din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online