Nekrotiserande pneumoni (NP) är en allvarlig men behandlingsbar komplikation till samhällsförvärvad lunginflammation. Sjukdomen kännetecknas av att delar av lungvävnaden bryts ner och bildar kaviteter, det vill säga håligheter i lungan. Trots sitt allvarliga förlopp är utsikterna goda när rätt behandling sätts in i tid.
Sedan början av 2000-talet har antalet rapporterade fall av nekrotiserande pneumoni bland barn ökat stadigt under hela decenniet. Experter misstänker dock att ökningen främst beror på ökad medvetenhet om NP som en distinkt sjukdomsbild samt ett mer konsekvent bruk av datortomografi (CT), vilket innebär att diagnosen ställs oftare än tidigare.
Eftersom nekrotiserande pneumoni är en komplikation till vanlig lunginflammation börjar sjukdomen ofta med klassiska symtom som hosta, frossa, feber, andningssvårigheter, kräkningar och bröstsmärta. Vid NP kan dessutom tecken på pleuravätska, det vill säga vätskeansamling mellan lungsäcken och bröstkorgen, förekomma.
Om läkaren misstänker nekrotiserande pneumoni hos ett barn tas ett vätskeprov från pleurahålan med hjälp av en nål. Vätskan undersöks därefter noggrant för att fastställa orsaken till infektionen. Datortomografi används ofta för att bekräfta diagnosen och bedöma hur omfattande skadorna på lungvävnaden är.
Barn med nekrotiserande pneumoni behandlas med antibiotika. I de flesta fall genomförs även en bröstdränering, där en slang placeras i bröstkorgen för att tömma ansamlad vätska eller var ur pleurahålan.
Obehandlad kan nekrotiserande pneumoni vara dödlig. Med antibiotikabehandling och bröstdränering är dock prognosen god, och eventuell lungskada är i regel endast övergående. De flesta barn återhämtar sig helt utan bestående besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online