Barn mellan sex månader och tre år drabbas ofta av öronvärk. Faktum är att två av tre barn har haft minst en öroninflammation innan de fyller tre år. Enligt American Academy of Otolaryngology skrivs över 30 miljoner recept ut varje år mot öronvärk och öroninflammationer. Öronvärk kan ibland vara ett tecken på ett allvarligt problem som kräver omedelbar vård hos läkare.
Örontrumpeten förbinder mellanörat med näsans baksida. Under normala förhållanden rinner vätskan i mellanörat ut genom trumpeten. Men om ett virus eller bakterier infekterar örontrumpeten svullnar den och fylls med tjockt slem. Då kan vätskan inte rinna ut ordentligt. Bakterier kan börja växa i vätskan, vilket skapar tryck mot trumhinnan och orsakar smärta.
Allergier, förkylningar och andra infektioner kan också ligga bakom öronvärk hos barn. Besvären går oftast över inom en till två veckor, men vissa barn lider av kroniska eller återkommande infektioner. Öronvärk är vanligare hos barn eftersom deras örontrumpetar är kortare och smalare än hos vuxna. Om problemet inte behandlas kan det leda till fler infektioner eller hörselnedsättning.
De tydligaste symtomen på öronvärk orsakad av öroninflammation är smärta och feber. Spädbarn och mycket små barn kan inte alltid tala om att de har ont. De kan gråta ihållande, eller så kan du lägga märke till att barnet drar sig i öronen eller kliar dem. Ditt barn kan också verka slö, vägra att äta och sova, eller ha svårt att höra.
Öroninflammation orsakad av bakterier behandlas oftast med antibiotika som läkaren ordinerar. Tänk på att öronvärk orsakad av virus inte svarar på antibiotika. Följ alltid läkarens anvisningar noggrant och ge aldrig barnet antibiotika som inte ordinerats specifikt för hen.
Utöver antibiotika kan läkaren rekommendera receptfria smärtstillande medel, exempelvis paracetamol (som Alvedon) eller ibuprofen (som Ipren). Det lindrar smärtan och sänker febern. Ge dock aldrig ditt barn preparat som innehåller acetylsalicylsyra (aspirin) mot öronvärk, eftersom det är kopplat till Reyes syndrom – ett ovanligt men allvarligt tillstånd.
Vissa faktorer gör att barn löper större risk att utveckla öroninflammation. Risken är högre om barnet vistas i miljöer där någon röker, om det finns ärftlig benägenhet för öroninflammation i familjen, eller om barnet föddes med låg födelsevikt. Barn som använder napp, somnar med nappflaska eller går på förskola löper också större risk, eftersom de kommer i kontakt med fler bakterier och virus. Dessutom drabbas barn som ofta får förkylningar, har allergier eller nästäppa av öronvärk oftare än andra barn.
Ibland blir det vätska kvar i mellanörat även efter att en infektion har läkt. Denna vätskeansamling kallas sekretorisk otit (otitis media med effusion). Barnet kan då inte bara få besvärande öronvärk – det kan dessutom ta två till tre månader innan vätskan försvinner. Under tiden kan du märka att ditt barn hör sämre. Hörseln brukar återgå till normalen när vätskan är borta.
Om vätskan stannar kvar i mellanörat i mer än tre månader kan läkaren rekommendera att barnet får drän – små plaströr som placeras i trumhinnorna för att vätskan ska kunna rinna ut. Drän kan också minska antalet framtida öroninflammationer och öronvärksbesvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online