Sängvätning är helt normalt för många små barn, men när barnet når fem–sex års ålder kan det börja kännas jobbigt – både för barnet självt och för föräldrarna. Att inte kunna hålla urinen hela natten, eller att inte uppfatta de signaler som blåsan skickar till hjärnan, kan bero på både beteendemässiga och medicinska faktorer. Det finns dock flera olika metoder som kan hjälpa barnet att bli torrt på natten.
Det finns två läkemedel som ofta används vid behandling av sängvätning: Tofranil (imipramin) och desmopressinacetat. Tofranil är ett antidepressivt läkemedel som verkar genom att förbättra både barnets sömnrytm och blåsans glatta muskulatur. Läkemedlet kan dock ge allvarliga biverkningar och kräver därför noggrann uppföljning av en läkare.
Desmopressinacetat ges som nässpray och är ett syntetiskt framställt antidiuretikum. Det minskar mängden urin som barnet producerar under natten, vilket gör att risken för att blåsan blir överfull minskar medan barnet sover. Observera att symtomen kan komma tillbaka efter att behandlingen avslutats.
Fuktalarm har visat sig vara en mycket framgångsrik metod vid behandling av sängvätning. Tekniken går ut på att långsamt förändra hur hjärnan reagerar på blåsans signaler under sömnen. En sensor fästs i barnets kläder eller pyjamas innan läggdags, och så snart barnet börjar kissa ljuder alarmet. Barnet vaknar då och kan gå till badrummet för att kissa klart. Med tiden blir reaktionen en vana och alarmet behövs inte längre.
Att väcka barnet vid bestämda tidpunkter under natten och följa med det till badrummet för att kissa lär barnet att vakna av egen kraft. Målet är att barnet ska vänja sig vid rutinen och med tiden kunna hålla sig torrt hela natten utan hjälp.
Ibland beror sängvätningen på att barnets blåsa är mindre än genomsnittet. För att öka blåsans kapacitet kan så kallad retentionsträning vara till hjälp. Träningen sker under dagen genom att barnet får skjuta upp att kissa några minuter trots att det känner sig kissnödigt. Tiden ökas gradvis, vilket med tiden stärker musklerna som håller tillbaka urinen. Kom ihåg att alltid rådfråga din läkare innan du påbörjar denna typ av träning.
Kontakta barnavårdscentralen eller en läkare om sängvätningen fortsätter efter sex års ålder, om barnet plötsligt börjar kissa på sig igen efter en lång torr period, eller om problemet orsakar stort lidande för barnet. En läkare kan utesluta bakomliggande sjukdomar, som urinvägsinfektioner eller diabetes, och ge råd om vilken behandling som passar just ert barn bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online