Enligt American Academy of Child and Adolescent Psychiatry är paniksyndrom en vanlig och behandlingsbar störning hos barn. Om symtomen upptäcks tidigt går det att lägga upp en behandlingsplan som hjälper barnet att hantera sin störning och undvika framtida psykiatriska problem eller missbruk. Det vanligaste symtomet på paniksyndrom är panikattacker, och förmågan att känna igen tecknen på en panikattack hos ett barn är avgörande för tidig upptäckt och behandling av de underliggande problemen.
Ett barn som har en panikattack kan uppleva en intensiv och oförklarlig känsla av rädsla. Rädslan kan vara irrationell men samtidigt helt förlamande för barnet. Barnet kan uttrycka skräck vid tanken på att dö, bli skilt från familj eller vänner, bli skadat eller hamna i andra skrämmande situationer som inte ingår i den faktiska verkligheten. Detta kan väcka en stark känsla av hjälplöshet och oro hos föräldrar och vårdgivare som bevittnar attacken.
När ett barn genomgår en panikattack reagerar hjärtat som om barnet befann sig i en verklig fara som motsvarar den rädsla hen känner. Hjärtslagen accelererar, bultar och kan verka oregelbundna, och barnet känner sig fysiskt precis som en person som upplever en skräckinjagande händelse, exempelvis en bilolycka, en plötslig skada eller en överfall – trots att hen befinner sig i tryggheten i sitt hem eller i skolan.
Rädslan som en panikattack medför kan få ett barn att darra och skaka fysiskt. Denna darrning är kroppens sätt att försöka värma upp sig själv. Under en panikattack blir barnets kropp kall eftersom blodflödet begränsas till vissa delar av kroppen.
Ett barn som upplever en panikattack kan börja andas snabbt. Detta är kroppens sätt att få mer syre till musklerna inför en flykt. Ett barn som drabbas av den rädsla som en panikattack medför känner naturligt ett behov av att fly, även om de faktiska omständigheterna är trygga och säkra, och musklerna behöver då mer syre. Detta kan leda till att barnet flämtar efter andan utan någon fysisk ansträngning eller utmattning.
När ett barn genomgår en panikattack kan hen bli yr och desorienterad. Detta beror på att kroppen arbetar så hårt med att försörja musklerna med syre att mindre syre når hjärnan. Ett barn som paniserar bör uppmuntras varsamt att sätta sig ner, så att hen inte faller, svimmar eller skadar sig innan attacken går över.
Om ditt barn upplever återkommande panikattacker är det viktigt att kontakta vårdcentralen eller en barnpsykolog. Samtalsterapi, framför allt kognitiv beteendeterapi (KBT), har visat god effekt vid paniksyndrom hos barn och ungdomar. Med rätt stöd kan de flesta barn lära sig att hantera sina symtom och leva ett normalt och tryggt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online