Reflexproblem kan tyda på många olika tillstånd, vilket gör dem till en viktig ledtråd för läkare. Störningar i hjärnans förmåga att korrekt skicka eller ta emot signaler visar sig ibland just som onormala reflexer. Dessutom kan fysiskt trauma i vissa fall helt slå ut reflexer i vissa delar av kroppen. Genom att använda olika testmetoder kan läkare diagnostisera dessa underliggande problem utifrån patientens reflexsymtom.
Den mest klassiska metoden är att läkaren använder en liten gummihammare, ofta kallad reflexhammare, för att testa patientens reflexer. Detta är den teknik som används för den välkända knäreflexen: ett snabbt slag strax under knäskålen stimulerar benet till en ofrivillig rörelse. Samma metod kan användas för att utlösa reflexsvar på många andra ställen på kroppen.
Eftersom människor reagerar olika på reflextester är det vanligt att läkaren upprepar testet flera gånger för att få fram ett typiskt reflexsvar.
En lätt skrapande rörelse mot huden används för att testa andra typer av reflexer. Skrapningstestet används för att bedöma vad läkare kallar ytliga (superficiella) reflexer. Testet utförs på bukmusklerna, låren och fötterna. Läkaren skrapar försiktigt hudytan på rätt område och observerar sedan hur patientens kropp reagerar.
Hur pupillerna reagerar på ljus är en reflexhandling inne i ögat. Pupillerna drar ihop sig ofrivilligt när det är starkt ljus och vidgar sig när det är mörkt. Läkaren testar detta genom att lysa med ett ljus in i ögat och studera pupillernas respons.
Ögonen utför dessutom en reflexhandling när patienten fokuserar på ett objekt på långt håll jämfört med ett nära objekt. Dessa tester kombineras ofta för att bedöma om det finns tecken på neurologiska problem hos patienten.
Vissa reflexer, de så kallade H-reflexen och F-vågen, testas genom att elektrisk stimulering och sensorer appliceras på kroppen. Testaren applicerar en elektrisk frekvens på en punkt på den muskel som ska undersökas. Kroppen visar i de flesta fall ett fysiskt svar på impulserna, men reflexen mäts också i vågform via sensorer som placeras på viktiga nervpunkter på patientens muskel.
Genom att kombinera flera av dessa metoder får läkaren en helhetsbild av nervsystemets funktion. Avvikande reflexsvar kan peka på skador eller sjukdomar i hjärnan, ryggmärgen eller de perifera nerverna och bör därför alltid följas upp av medicinsk personal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online