Intermenstruell blödning (spotting) är vanlig och har många orsaker; graviditet är bara en.
Vanliga icke-graviditetsorsaker
- Hormonella fluktuationer: Övulationsblödning (midcykel östrogendipp), anovulatoriska cykler, perimenopaus.
- Kontraseption: Genombrottsblödning på p-piller (särskilt lågt dos, missade piller), IUD (koppar > hormonell), implantat, injektion.
- Strukturella: Endometriala polypper, submukösa myom, adenomyos, cervikal ektropion/polypper.
- Infektion/Inflammation: Cervicit (CT/GC/MG), endometrit, PID, vaginit.
- Trauma: Samlag, undersökning, intensiv motion.
- Systemiska: Sköldkörtelrubbning, koagulopati, leversjukdom, läkemedel (antikoagulantia, steroid).
Implantationsblödning
Lätt spotting 6–12 dagar post-ovulation (runt förväntad period); kortvarig, rosa/brun, inga koagel. Inte diagnostisk.
Åtgärdssteg
- Graviditetstest: Urin hCG (första morgonurin) om sexuellt aktiv; upprepa om 48h om negativt & period uteblir.
- Spåra: Datum, flöde, associerade symtom (smärta, avfluss).
- Sök läkare om: Persistent >3 cykler, tung, postkoital, postmenopausalt, smärta, avvikande avfluss, riskfaktorer (ålder >45, PCOS, antikoagulation).
- Utredning kan innefatta: Spekulumundersökning, STI-testning, bäcken-US, sonohysterografi, hysteroskopi, endometribiopsi.
Mest spotting är benign, men utredning säkerställer tidig upptäckt av patologi.