1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur får man hjärnhinneinflammation? Vanliga orsaker och smittvägar

Hjärnhinneinflammation (meningit) är en inflammation i hjärnhinnorna – de tunna hinnorna som omger hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen kan orsakas av både infektioner och icke-infektiösa faktorer. Här går vi igenom de vanligaste sätten att drabbas av hjärnhinneinflammation.

1. Bakteriell meningit

Direktkontakt

Vissa bakterier, bland annat pneumokocker (Streptococcus pneumoniae), meningokocker (Neisseria meningitidis) och Haemophilus influenzae typ b (Hib), kan spridas genom nära kontakt med luftvägssekret eller saliv från en smittad person – till exempel vid hostning, nysningar eller kyssar.

2. Viral meningit

Luftvägssmitta

Viral meningit orsakas ofta av virus som normalt ger luftvägsinfektioner. De sprids via droppsmitta eller genom kontakt med förorenade ytor. Exempel är enterovirus (såsom coxsackievirus och echovirus), påssjukevirus, mässlingsvirus och influensavirus.

Vektorburna virus

Några virus som kan ge meningit överförs via leddjur som myggor och fästingar. Hit hör West Nile-virus, östligt hästencefalitvirus, St. Louis-encefalitvirus samt TBE-virus (fästingburen encefalit).

3. Svampmeningit

Exponering för svampar

Svamporsakad hjärnhinneinflammation drabbar oftast personer med ett försvagat immunförsvar. Svampen Cryptococcus neoformans kan exempelvis inhaleras som sporer från förorenad jord eller fågelavföring.

4. Parasitär meningit

Parasitinfektioner

I sällsynta fall kan parasiter orsaka hjärnhinneinflammation. En frilevande amöba, Naegleria fowleri, som förekommer i varmt sötvatten, kan tränga in via näsan vid bad eller dykning i förorenat vatten och ge en allvarlig hjärninflammation.

5. Icke-infektiösa orsaker

Huvudtrauma eller operation

Skador mot huvudet eller kirurgiska ingrepp nära hjärnan eller ryggmärgen kan leda till så kallad aseptisk meningit, det vill säga en inflammation utan bakterie- eller virusinfektion.

Systemiska sjukdomar

Vissa underliggande tillstånd, som autoimmuna sjukdomar (exempelvis lupus), cancer eller läkemedelsreaktioner, kan också trigga igång en inflammation i hjärnhinnorna.

6. Utbrott i folktäta miljöer

Trängsel och nära samvaro

Meningitutbrott kan ske i miljöer där många vistas tillsammans, som skolor, studentboenden, militärförband eller vid stora evenemang. Sådana utbrott beror oftast på bakteriell meningit, framför allt orsakad av meningokocker.

Så skyddar du dig

För att minska risken för hjärnhinneinflammation är god handhygien avgörande: tvätta händerna ofta, täck mun och näsa när du hostar eller nyser, håll dina vaccinationer uppdaterade (till exempel pneumokock-, meningokock- och Hib-vaccin) och undvik bad i förorenat vatten.

Sök akut vård om du drabbas av kraftig huvudvärk, feber, stel nacke, förvirring, illamående eller kräkningar. Tidig diagnos och behandling är helt avgörande för prognosen vid hjärnhinneinflammation.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online