Hemvårdsassistenter spelar en viktig roll i vården av personer med kroniska sjukdomar, fysiska funktionsnedsättningar och kognitiva svårigheter, enligt den amerikanska myndigheten Bureau of Labor Statistics. Dessa personer, ofta äldre eller seniorer, bor antingen i sitt eget hem, hos familjemedlemmar eller på ett särskilt boende.
Eftersom kommunikationsproblem hos äldre kan vara ett tidigt tecken på kognitiv nedgång, stroke eller till och med Alzheimers sjukdom är det avgörande att hemvårdsassistenter får rätt utbildning i hur de upptäcker dessa problem. Här är sju konkreta steg för att utbilda din personal på bästa sätt.
Förse hemvårdsassistenten med information om patientens fysiska och psykiska hälsa innan arbetet påbörjas. Denna bakgrundskunskap gör det möjligt att snabbare identifiera medicinska orsaker som kan ligga bakom kommunikationsproblem.
Sitt ner tillsammans med alla som är involverade i patientens vård – detta kan inkludera en legitimerad sjuksköterska, en läkare och ofta även patientens anhöriga. Regelbundet schemalagda möten med dessa parter underlättar identifieringen av viktiga förändringar i patientens förmågor eller beteende.
Uppmuntra hemvårdsassistenten att spendera tid med patienten utöver de omedelbara vårdbehoven. Enligt webbplatsen O-Net Online omfattar typiska arbetsuppgifter för en hemvårdsassistent bland annat att mäta temperatur, puls och blodtryck, byta sängkläder samt administrera läkemedel som ordinerats av behandlande läkare.
Assistenter bör dock tränas att se bortom dessa rutinuppgifter och istället lägga tid på att samtala med och lära känna patienten. Ju bättre man känner individen, desto större är chansen att upptäcka gradvisa försämringar i kommunikationsförmågan, vilket kan tyda på demens eller Alzheimers, eller plötsliga förändringar i talet, vilket kan vara ett tecken på stroke eller annan hjärnskada.
Lär hemvårdsassistenten rätt sätt att kommunicera med patienten. En rapport från 2006 av Dr. Thomas E. Robinson och kollegor uppmanar vårdpersonal att undvika distraktioner när de samtalar med en patient. Dessutom bör assistenter så långt som möjligt sitta eller stå ansikte mot ansikte med patienterna och upprätthålla ögonkontakt under samtalets gång. Icke-verbal kommunikation, som patientens förmåga att behålla ögonkontakt, kan vara lika viktig som den verbala.
Utbilda hemvårdsassistenten i att föra utförliga anteckningar – inte bara gällande patientens medicinska vård utan också kring icke-medicinska interaktioner. Gradvisa förändringar i kommunikationsförmågan kan vara svåra att upptäcka från dag till dag, men noggranna anteckningar ger vårdpersonalen en värdefull resurs att återkomma till för att analysera förändringar över tid.
Anlita en logoped för konsultation, rekommenderar webbplatsen för Visiting Nurse Association of Somerset Hills. Om hemvårdsassistentens anteckningar visar på en förändring i taalförmågan över en viss tidsperiod kan denna specialist utvärdera patienten och föreslå en möjlig orsak till förändringen.
Kräv att hemvårdsassistenten genomgår vidareutbildning via National Association for Home Care and Hospice (NAHC). Organisationen erbjuder ett certifieringsprogram som omfattar 75 timmars utbildning och praktisk observation inom 17 olika kompetensområden, däribland patientinteraktion. Efter avslutad certifieringskurs måste deltagarna genomföra och klara NAHC:s examination.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online