Massmediet är enormt och allestädes närvarande. Det finns överallt, och både unga och gamla utsätts dagligen för det som sägs, görs och diskuteras. Idealt sett kan människor fatta egna beslut och dra egna slutsatser – inte enbart baserat på vad de har sett och hört på tv, i tidningar, tidskrifter, i radio och på internet. Så är det dock inte alltid. Mediet är mycket inflytelserikt, övertygande och kraftfullt, och kan lätt påverka både åsikter och beteenden.
Nationella institutet för barnhälsa och mänsklig utveckling (NICHD) i USA är mycket intresserat av effekterna av att växa upp i en tid då barn översvämmas med dåliga förebilder för sexuellt beteende. Institutet undersöker även i vilken utsträckning konsumtion av nyhetsinnehåll som visar hög grad av sexuell aktivitet men låg grad av ansvarskänsla påverkar barn.
Alla ägnar åtminstone viss uppmärksamhet åt det de ser, hör och läser. Men kan barn och tonåringar i synnerhet skilja bra information från dålig? Hittills har tyvärr mycket lite empirisk data samlats in om detta viktiga ämne.
Studier visar hur våldsmättade medier bidrar till en allt större acceptans av våld i samhället. Det är ännu inte känt om överexponering för sexuellt innehåll gör unga mer eftertänksamma i sina beslut eller mer hänsynslösa.
Vissa menar, däribland Dr. Drew Pinsky som ofta syns på tv, att program som "16 and Pregnant" faktiskt är till nytta. Eftersom unga kvinnor och män där får se konsekvenserna av tonårsgraviditet och föräldraskap får tittarna en realistisk bild av efterdyningarna och hur svårt det verkligen är. De kan själva konstatera att det inte alls är glamouröst.
Medieinnehållet och dess inverkan på beteende omfattar bland annat teorin att medierna erbjuder beteendemodeller. Tonåringar tar exempelvis efter de unga personer på tv som har tillfälliga sexuella relationer. En annan teori är att tv-tittande fungerar som en emotionell urladdning – katartiskt för tittaren – och därmed hindrar människor från att agera utåt i verkligheten.
Symbolisk modellering sker när våldsamt beteende inte direkt imiteras efter att det setts på tv eller annorstädes, men där tittaren ändå ägnar sig åt en generaliserad form av det beteende som visas i medierna. Imitationsteorin inkluderar begreppet identifiering, vilket innebär att tittare bara tillägnar sig aggressivt beteende som demonstreras av karaktärer när de identifierar sig med den specifika karaktären – och endast när beteendet framstår som berättigat.
Indirekt förstärkning innebär att någon ser ett visst beteende löna sig, vilket kan öka acceptansen för den typen av beteende samt sannolikheten att personen själv kommer att ägna sig åt det.
Om en individ befinner sig i ett starkt emotionellt tillstånd eller i ett fysiologiskt upprört tillstånd, vilket kan ha orsakats av att hen sett något på tv eller internet, är hen mer benägen att reagera med aggressivt beteende när hen ser våld på tv än andra som inte befinner sig i ett sådant emotionellt tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online