
Självskadebeteende bland ungdomar är ett allvarligt folkhälsoproblem som berör många familjer. Exakta siffror över hur stor andel av tonåringarna som skadar sig själva varierar dock beroende på vilken studie som granskas, vilken population som undersöks och hur självskadebeteende definieras. Nedan sammanfattas några av de mest citerade forskningsresultaten.
Skillnaderna mellan studierna kan förklaras av flera faktorer. Metoden för bedömning spelar roll – frågeformulär ger ofta andra svar än kliniska intervjuer. Även definitionen av självskadebeteende varierar: vissa studier inkluderar alla former av medveten självskada, medan andra endast räknar beteenden utan suicidavsikt. Dessutom påverkar populationens karaktär resultatet; bland ungdomar inom psykiatrisk vård är förekomsten naturligtvis högre än i det breda samhället.
Oavsett exakta siffror är självskadebeteende en allvarlig fråga som kan få betydande konsekvenser för ungas psykiska hälsa och välbefinnande. Det används ofta som ett sätt att hantera starka känslor som ångest, stress eller tomhetskänsla, men det löser aldrig de underliggande problemen.
Om du själv skadar dig, eller om du känner någon som gör det, är det viktigt att söka professionell hjälp och stöd. Kontakta vårdcentralen, en ungdomsmottagning eller ring 1177 för vägledning. Vid akuta situationer ska alltid akutvården kontaktas. Att prata med någon vuxen man litar på kan också vara ett första viktigt steg mot återhämtning – ingen behöver gå igenom detta ensam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online