Att leva som offer för våld i en nära relation är en djupt traumatisk situation. Utöver de fysiska blåmärken som upprepade konflikter orsakar kan misshandel även lämna bestående psykiska och känslomässiga sår. Om inget görs för att bryta mönstret kan våld i hemmet i värsta fall leda till döden. Enligt National Organization for Women (NOW) mördades 1 181 kvinnor av sina partner enbart under år 2005.
Det finns flera tydliga kännetecken som beskriver misshandlade kvinnor. Att kunna identifiera dessa tecken kan vara avgörande för att kunna hjälpa någon ur en farlig situation.
En vanlig psykologisk reaktion på misshandel är förnekelse – att offret vägrar acceptera att det som händer faktiskt pågår. Enligt Women's Rural Advocacy Programs uppstår detta när kvinnan inte erkänner, ens inför sig själv, att det finns ett problem i hennes äktenskap eller boendesituation.
Andra symtom på förnekelse är att hon hittar på ursäkter för synliga blåmärken och skador, skyller förövarens våldshandlingar på yttre omständigheter eller övertygar sig själv om att det aldrig kommer att hända igen.
Ett vanligt drag hos misshandlade kvinnor är en djup misstro mot omgivningen, även mot nära vänner och familjemedlemmar. Rädslan styr: när den person som ska stå en närmast är den som skadar en, blir det svårt att lita på någon annan.
Rädslan gäller också konsekvenserna – många offer är övertygade om att de kommer att straffas om förövaren upptäcker att de berättat om situationen för andra. Detta kan i förlängningen leda till social isolering och depression.
Det mest talande kännetecknet är de fysiska spåren: blåmärken, sår, brännskador och andra skador som är en direkt följd av våldet. Misshandlade kvinnor hittar ofta på förklaringar till sina skador och undviker att söka vård av rädsla för att någon ska upptäcka vad som pågår.
Det är också vanligt att skador döljs med hjälp av smink, solglasögon eller kläder som täcker armar, hals och ansikte – även under varma dagar.
Våld i hemmet ställer till det med kvinnans vardag och rutiner. Upprepade förseningar eller frånvaro från arbete, skola eller avtalade möten kan därför vara ett varningstecken. Ofta åtföljs detta av påhittade ursäkter och en tydlig nervositet vid ankomst.
Vid allvarliga misshandelsfall kan kvinnan till och med vara borta från arbetet under längre perioder, helt enkelt för att kollegorna inte ska bli misstänksamma och se spåren efter våldet.
Om du misstänker att någon i din närhet utsätts för våld, lyssna utan att döma och låt personen veta att du finns där. Tvinga aldrig fram en bekännelse – valfriheten att själv vilja lämna relationen är avgörande. I Sverige kan både utsatta och anhöriga kontakta Kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50, som är öppen dygnet runt och kostnadsfri. Vid akut fara ska alltid polisen kontaktas via 112.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online