Klimakteriet är den fas i en kvinnas liv som markerar slutet på de reproduktiva åren. Inför denna tid börjar nivåerna av hormonet östrogen, som styr äggstockarnas normala funktion, att sjunka. Denna gradvisa nedgång gör att menstruationscykeln blir oregelbunden för att sedan upphöra helt. Övergången sker vanligtvis hos kvinnor i 40- eller 50-årsåldern, men i vissa fall kan den inträffa tidigare – då talar man om tidig (prematur) menopaus. Tidig menopaus beror oftast på att äggstockarna tagits bort vid en operation, kromosomavvikelser från födseln eller genetiska faktorer. Hos de flesta kvinnor inträffar dock klimakteriet efter 40 års ålder.
Klimakteriet delas in i tre stadier: perimenopaus, menopaus och postmenopaus. Perimenopausen är övergångsfasen som inträffar två till åtta år innan själva menopausen börjar. Under detta skede menstruerar kvinnan fortfarande, men cykeln är mycket oregelbunden. På grund av sjunkande östrogennivåer kan blödningen bli kraftigare eller lättare, längre eller kortare, eller komma sporadiskt. Under perimenopausen kan en kvinna fortfarande bli gravid.
Mellan 45 och 55 års ålder inleds själva menopausen. Under denna period fortsätter östrogennivåerna att sjunka, och menstruationen blir lättare, mer sporadisk eller upphör helt. Här börjar de klassiska klimakteriebesvären göra sig påminda, orsakade av den ojämna östrogenhalten. Postmenopausen inleds när du har gått 12 månader utan menstruation – detta är klimakteriets sista skede.
Besvären kan börja redan under perimenopausen. Vanliga symptom inkluderar värmevallningar, humörsvängningar, nattliga svettningar, sömnlöshet, hjärtklappning, irritabilitet, vaginal torrhet, minskad sexlust och urininkontinens. Vissa kvinnor upplever även lätt blödning (spotting) efter samlag, vilket kan åtföljas av sveda, klåda och brännande känslor. Detta beror på vaginal torrhet som orsakas av östrogenbristen, eftersom hormonet ansvarar för produktionen av slidsekret.
Vid oregelbundna blödningar under perimenopausen är lågdoserade p-piller en vanlig behandling. De innehåller en liten mängd östrogen som räcker för att fylla upp bristen, vilket också hjälper till att lindra värmevallningar och humörsvängningar. För kvinnor i menopaus eller postmenopaus är hormonbehandling (HRT) en vanlig metod mot klimakteriebesvär. Den fungerar på liknande sätt som lågdospiller och hjälper till att reglera östrogennivåerna, vilket förebygger många besvär. Utöver östrogen kan en låg dos gestagen ges till kvinnor som inte genomgått hysterektomi (operation där livmodern tas bort); detta kallas kombinerad HRT. Observera att hormonbehandling innebär vissa risker, bland annat ökad risk för bröstcancer, godartade bröstförändringar, hjärtsjukdom, hjärtinfarkt, stroke och blodpropp.
Risken för benskörhet (osteoporos) och kranskärlssjukdom ökar under klimakteriet. På grund av minskat östrogen kan benen bli tunnare och förlora densitet, vilket kan leda till osteoporos – ett tillstånd där skelettet blir skört och benen lätt bryts. För att förebygga detta rekommenderas kalciumtillskott i kombination med D-vitamin. En bentäthetsmätning kan visa tidiga tecken på tillståndet.
Kranskärlssjukdom är ett tillstånd där blodkärlen förträngs, vilket minskar blod- och syreflödet till hjärtat. Plack- och fettansamlingar är de vanligaste utlösande faktorerna, och detta sammanhang beror på de kolesterolförändringar som klimakteriet medför. En kost med lågt kolesterolinnehåll och lite mättat fett kan bidra till att minska risken.
Det är vanligt att uppleva blödningar under klimakteriet. Blödningen kan vara sparsam och rosa, röd eller brunaktig till färgen. Alla blödningar efter att menstruationen upphört är dock inte normala och måste alltid undersökas av läkare. Utöver den lätta blödning som kan bero på vaginal torrhet kan blödningar även tyda på livmoderpolyper, förtjockning av livmoderslemhinnan samt, i sällsynta fall, cancer i äggstockar, livmoderhals eller livmoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online