1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Spotting och kramper: Vanliga orsaker du bör känna till

Spotting, alltså lätta blödningar utanför mensen, är något som de flesta kvinnor upplever vid någon tidpunkt under sin fertila ålder eller efter klimakteriet. Oftast är spotting och kramper helt ofarliga och förekommer i samband med menstruationen eller som en biverkning av p-piller. Det finns dock flera andra tillstånd som kan ligga bakom – vissa är övergående och lätta att behandla, medan andra kan vara mer långvariga besvär.

Vad är spotting?

Spotting innebär att man får en lättare blödning, betydligt svagare än en normal menstruation. Den kan uppträda när som helst i livet och kan vara helt normal eller ett tecken på ett hälsotillstånd. Blödningen är vanligtvis röd, rosa eller brunaktig till färgen. Kvinnor med tillstånd som påverkar nivåerna av östrogen eller progesteron, exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) eller klimakteriet, brukar uppleva spotting oftare än andra.

Premenstruellt syndrom (PMS)

Dagarna strax innan mensen kan du uppleva en rad symtom som tillsammans kallas premenstruellt syndrom, PMS. Enligt Medline Plus inträffar detta vanligen fem till elva dagar innan menstruationsflödet börjar. Symtomen drabbar menstruerande kvinnor i alla åldrar, men är vanligast bland kvinnor i åldrarna 20 till 40 år. Typiska symtom är huvudvärk, mensvärk, uppblåsthet, humörsvängningar, förstoppning eller diarré, viktökning och smärtsam menstruation. Hos kvinnor med hormonella tillstånd som PCOS kan spotting dessutom förekomma tillsammans med dessa symtom. PCOS orsakar hormonella fluktuationer som kan göra menstruationscykeln oregelbunden, eller ge upphov till livmoderblödningar och spotting när som helst under cykeln.

Ägglossning

I samband med ägglossningen kan du få så kallad ägglossningsblödning. Den inträffar ofta mitt i cykeln, när den äggstocksfollikel som håller ägget brister för att släppa ut det. Follikelns vägg löses upp och bildar ett hål genom vilket ägget passerar – tillsammans med en liten mängd blod från själva bristningen. Ägglossningsblödning ser vanligtvis brun eller rosa ut. Vissa kvinnor upplever även kramper i samband med ägglossning, ett tillstånd som kallas Mittelschmerz. Smärtan beror på irritation från blödningen i follikeln. Båda dessa fenomen är helt normala och ofarliga.

Graviditet

Under graviditetens första veckor gräver sig det befruktade ägget in i livmoderslemhinnan, där det fäster under hela graviditeten. När äglet bäddar in sig i den förtjockade slemhinnan kan en liten mängd blod läcka ut. Detta blod kan synas i små mängder ungefär vid den tidpunkt då din mens normalt skulle komma, och kan vara rosa, brunt eller rött. Denna lätta blödning kallas implantationsblödning eller implantations-spotting. Kramper kan uppträda i samband med att ägget fäster, samt under hela graviditeten i takt med att livmodern växer och expanderar.

Endometrios

Livmoderslemhinnan (endometriet) växer normalt på insidan av livmoderhålan och varierar i tjocklek under menstruationscykeln. Under cykeln stiger nivåerna av östrogen, vilket möjliggör produktionen av ett ägg. Hormonnivån stiger därefter kraftigt och signalerar samtidigt att ägget ska släppas och att slemhinnan ska förtjockas i väntan på ett eventuellt befruktat ägg. Om befruktning sker förblir slemhinnan tjock – den skyddar då embryot och fortsätter att försörja moderkakan med näring och blod. Sker ingen befruktning börjar ägget och slemhinnan brytas ned och stöts ut genom livmoderhalsen som en menstruation.

Endometrios är ett tillstånd där livmoderslemhinna växer både inuti och utanför livmodern. Den onormalt placerade slemhinnan beter sig på samma sätt som den gör i livmodern – den förtjockas och blöder där den sitter. Detta kan orsaka svåra kramper, blödningar mellan mensen och återkommande spotting.

När bör du söka vård?

Enstaka lätta blödningar och milda kramper är oftast inget att oroa sig för. Kontakta dock vården om du får kraftiga eller långvariga blödningar, svår smärta, blödningar efter klimakteriet, eller om du misstänker att du är gravid och får blödningar. En läkare kan undersöka orsaken och ge rätt behandling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online