Klimakteriet är en naturlig fas som varje kvinna går igenom vid någon tidpunkt i livet. Det inträffar oftast mellan 40- och 50-årsåldern, men i sällsynta fall kan det komma tidigare. Att känna till vad som väntar underlättar övergången genom varje stadium och gör det lättare att hantera de förändringar som kroppen genomgår.
Prematur menopaus innebär att klimakteriet inträffar före 40 års ålder. Kvinnor som drabbas får samma typiska symtom som vid ett normalt klimakterium, exempelvis värmevallningar, humörsvängningar, vaginal torrhet och minskad sexlust. Dessutom har dessa kvinnor en högre risk att utveckla benskörhet (osteoporos) jämfört med kvinnor som går in i klimakteriet efter 40 års ålder.
Vanliga orsaker till prematur menopaus är kromosomavvikelser (som Turners syndrom), ärftlig benägenhet för tidig menopaus, autoimmuna sjukdomar, kirurgisk borttagning av äggstockarna samt kemoterapi eller strålbehandling mot bäckenet i samband med cancerbehandling.
Perimenopaus är den två till åtta år långa perioden precis innan klimakteriet bryter ut, ofta kallad övergångsfasen. Under denna tid börjar hormonet östrogen, som styr äggstockarnas funktion, att minska. Den sjunkande östrogennivån gör att menstruationscykeln blir mer oregelbunden – mensen kan bli kraftigare eller lättare, längre eller kortare, och kommer med allt större mellanrum. Du befinner dig i perimenopaus tills dina hormonvärden visar att klimakteriet har inletts.
Menopaus inträffar vanligtvis någon gång mellan 45 och 55 års ålder. Faserna kännetecknas av att menstruationen blir betydligt glesare än under perimenopausen, och den inleds när östrogennivåerna sjunker markant. Symtomen varierar från kvinna till kvinna, och inte alla upplever dem. De vanligaste är hjärtklappning, värmevallningar, rodnad i huden, nattliga svettningar, sömnlöshet, humörsvängningar, minskad sexlust, urinläckage och glömska.
För att ställa diagnosen krävs blodprov som mäter halterna av hormonerna estradiol, follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).
Du räknas som postmenopausal när du inte har haft mens på tolv månader. Under denna tid blir klimakteriebesvären ofta mer uttalade. Under menopaus och perimenopaus erbjuds du ofta p-piller för att reglera cykeln och lindra symtom som nattsvettningar och värmevallningar. I postmenopausen har dock den behandlingen liten effekt, och istället erbjuds du vanligtvis hormonbehandling, så kallad HRT (hormonersättningsterapi).
HRT ersätter kroppens östrogennivåer och minskar därmed flera av de besvär som beror på hormonell obalans. Behandlingen ges oftast som tabletter som tas en gång dagligen under en 28-dagarsperiod.
Värmevallningar: Försök föra dagbok över dina symtom tillsammans med dina dagliga aktiviteter. På så vis kan du identifiera vad som utlöser vallningarna, undvika triggfaktorer och tillsammans med din läkare hitta rätt behandling.
Vaginal torrhet: Torrheten kan vara besvärlig, men med receptfria glidmedel eller fuktkrämer är det enkelt att återställa fuktbalansen, vilket också kan förebygga blödningar orsakade av torrheten.
Sömnlöshet: Har du svårt att sova kan 30 minuters fysisk aktivitet per vecka hjälpa dig att bli ordentligt trött. Undvik dessutom stimulantia som nikotin, cola och kaffe nära läggdags.
Humörsvängningar: Att kontakta en stödgrupp eller terapeut kan göra stor skillnad och hjälpa dig att hantera stress och känslosvängningar under övergångsåren.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online