Klimakteriet och hjärtklappning: orsaker, symtom och lindring

Om du minns diskoeran, posters på Farrah Fawcett och pariserbyxor hör du till åldersgruppen för perimenopaus och klimakterium. Perimenopausen inleds vanligtvis när kvinnan går in i slutet av 30-årsåldern. Klimakteriebesvären uppstår och ökar successivt under 40-årsåldern. Det sista skedet inträffar ofta runt 51 års ålder, då menstruationen upphör helt och kvinnan når menopaus. Vanliga symtom är värmevallningar, oregelbundna menscykler, humörsvängningar och ibland hjärtklappning. Hjärtklappning kan kännas skrämmande, men i de flesta fall finns det ingen anledning att oroa sig.

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet (menopaus) innebär att menstruationen upphör och att fertiliteten tar slut. Själva menopausen definieras som tidpunkten ett år efter den senaste mensen. Det är en naturlig biologisk process som inte ska jämföras med en sjukdom. Äggstockarna slutar gradvis producera östrogen och progesteron – två hormoner som påverkar kroppens naturliga balans och därmed även hjärtats rytm.

Vanliga besvär under övergångsåldern

När nivåerna av östrogen och progesteron svänger kan kvinnan uppleva en rad olika symtom. Utöver de klassiska värmevallningarna kan sömnen störas, håret tunnas ut, vikten öka och hjärtat börja klappa. Hjärtklappning kan uppstå när som helst – både i aktivitet och i vila, till exempel när du försöker somna.

Så känns hjärtklappningen

Hjärtklappning kan kännas som överhoppade hjärtslag, alltför snabba slag eller en fladdrande rytm. Du kan märka det i halsen, på halsen eller i bröstet. Enligt Epigee.org kan pulsen öka med 8–16 slag per minut, eller i vissa fall nå upp till hela 200 slag per minut.

När bör du söka vård?

Eftersom en ökad eller oregelbunden hjärtrytm kan vara ett tecken på andra sjukdomar är det viktigt att berätta för din läkare om hjärtklappningarna. De kan ibland vara symtom på arytmier (hjärtarytmi) och kräver då medicinsk utredning. Enligt Mayo Clinic bör du omedelbart söka akut vård om hjärtklappningen åtföljs av yrsel, andnöd, en känsla av att svimma eller bröstsmärta.

Tips för att lindra besvären

För dig som upplever hjärtklappning kopplad till klimakteriet snarare än till arytmier finns flera sätt att lindra symptomen:

• Vila upp. Om hjärtat börjar springa eller fladdra, avbryt all aktivitet och vila tills det lugnat sig.
• Andas lugnt. Vaknar du av hjärtklappning kan du andas in genom näsan och ut genom munnen i fem minuter, enligt Epigee.org.
• Undvik stimulantia. Koffein, nikotin och andra uppiggande ämnen kan få hjärtat att accelerera och förvärra besvären.
• Minska stressen. Regelbunden motion, god sömn och avslappningsövningar kan bidra till en stabilare hjärtrytm under övergångsåldern.

Kom ihåg att hjärtklappning under klimakteriet oftast är harmlös, men ta alltid symtomen på allvar och rådfråga din vårdcentral om du är osäker – särskilt om besvären blir återkommande eller intensiva.