För många kvinnor överstiger fördelarna med p-piller de potentiella riskerna, men kvinnor med vissa medicinska tillstånd eller de som upplever besvärande biverkningar kan behöva välja en alternativ preventivmetod. Vårdpersonal screenar normalt för stora kontraindikationer, men många kvinnor får inte fullständig information om riskerna med p-piller – exempelvis vitaminbrist och amenorré efter avslutad behandling.
Det finns två huvudtyper av p-piller: minipiller som endast innehåller gestagen och kombinerade p-piller som innehåller både östrogen och gestagen. Gestagenbaserade p-piller ger färre allvarliga biverkningar, men är något mindre effektiva när det gäller att förebygga graviditet. Andra hormonella preventivmedel, såsom plåster och injektioner, har liknande biverkningar och risker som p-piller.
Vanliga biverkningar av p-piller inkluderar oregelbundna blödningar eller spotting, illamående och kräkningar, ömhet i brösten, viktökning samt humörsvängningar. Dessa besvär brukar vanligtvis avta efter tre menstruationscykler.
Mer allvarliga biverkningar kan omfatta stroke, blodproppar och gulsot. Risken ökar hos kvinnor som röker eller är äldre än 35 år. Medicinska tillstånd som blodkoagulationsrubbningar, fetma, diabetes eller högt kolesterol ökar också risken för allvarliga komplikationer. Vissa kvinnor upplever dessutom onormalt håravfall eller överdriven hårväxt under behandlingen.
Kvinnor som tidigare haft blodproppar, lider av högt blodtryck, haft gulsot under graviditet eller lider av svåra migränattacker bör inte använda p-piller. Vissa hjärtsjukdomar och hepatit ökar också riskerna. Kvinnor med bröst-, livmoderhalscancer eller levercancer i familjen bör diskutera riskerna med en kunnig vårdgivare, eftersom p-piller har kopplats till en ökad förekomst av dessa cancerformer.
Cirka 3 procent av kvinnorna som slutar ta p-piller drabbas av så kallad post-pill amenorré – frånvaro av menstruation i sex månader eller längre. De höga nivåerna av östrogen och gestagen i p-pillren signalerar till hypofysen att hormonbalansen i kroppen redan är tillräcklig. Vid långvarig användning slutar hypofysen att producera östrogen och progesteron, även efter att p-pilleranvändningen har upphört, vilket innebär att varken ägglossning eller menstruation inträffar.
Om menstruationen inte återkommer spontant kan östrogenblockerare förskrivas för att stimulera hypofysens hormonproduktion.
P-piller kan påverka kroppens upptag av flera viktiga näringsämnen, bland annat folsyra, vitamin B6, selen och vitamin C. Folsyra motverkar anemi och cellförändringar som kan leda till cancer. Långvarig folsyrabrist kan orsaka anemi, mag-tarmbesvär och ökad kardiovaskulär risk. Vitamin B6-brist har kopplats till depression, medan både selen och vitamin C är avgörande för ett fungerande immunförsvar.
Kvinnor som använder p-piller bör därför överväga kosttillskott eller öka intaget av vitaminrika livsmedel för att förebygga näringsbrister. Rådfråga alltid din läkare eller barnmorska innan du påbörjar tillskott, och diskutera vilken preventivmetod som passar just dig bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online