Global kvinnlig medellivslängd 2020: Skarpa klyftor mellan länder

Enligt Världsbankens data kunde en flicka född 2020 förvänta sig leva 74,6 år i genomsnitt världen över. Men den globala siffran maskerar extraordinära variationer – från över 87 år i Japan till under 55 i Centralafrikanska republiken. Dessa klyftor speglar djupa strukturella ojämlikheter i de förhållanden som formar hälsa.

Landsnivå-extrem (2020)

• Högst: Japan – 87,3 år
• Toppnivå: Schweiz, Singapore, Spanien – ~85–86 år
• Bland lägsta: Afghanistan – 64,3 år
• Lägst: Centralafrikanska republiken, Lesotho – ~55–58 år

Vad driver dessa skillnader?

Medellivslängd bestäms inte av gener ensamt. Nyckeldrivkrafterna är sociala och miljörelaterade:

• Hälso- och sjukvårdstillgång: Allmän täckning, förebyggande tjänster, mödravård
• Näring och sanitet: Rent vatten, matssäkerhet, minskad smittbörda
• Utbildning och inkomst: Kvinnlig läsförmåga korrelerar starkt med barns överlevnad och mödrahälsa
• Konflikt och instabilitet: Krig stör hälsosystem, fördriver befolkning, ökar dödlighet
• Sjukdomsbörda: HIV, malaria, tuberkulos och hög mödradödlighet drabbar låginkomstländer disproportionalt

Varför kvinnlig medellivslängd är viktig

Kvinnor lever generellt längre än män globalt, men storleken på den fördelen varierar. I samhällen med hög mödradödlighet och begränsad reproduktiv hälsovård smalnar klyftan eller vänder. Att följa kvinnlig medellivslängd är en proxy för jämställdhet, hälsosystemstyrka och samhällets investeringar i kvinnors välbefinnande.

Datakälla: Världsbanken, World Development Indicators (2020).