Magsjuka orsakas av bakterier, parasiter och virus som leder till inflammation i mag-tarmkanalen. Tillståndet kallas gastroenterit. En inflammerad mag-tarmkanal stör kroppens förmåga att ta upp och bearbeta mat på rätt sätt. Även om magsjuka sällan är farlig kan den i vissa fall bli allvarlig för små barn, äldre och personer med försvagat immunförsvar. Den största risken vid gastroenterit är vätskebrist, så det är viktigt att dricka mycket under sjukdomsperioden.
Rotavirus, calicivirus, adenovirus och astrovirus står för de flesta virala magtarminfektioner. Rotavirus är den ledande orsaken till gastroenterit hos barn, enligt det amerikanska institutet National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases. Symtomen inkluderar kräkningar, feber, buksmärtor och diarré.
Calicivirus, som norovirus, drabbar främst vuxna. Utbrott av norovirus sker typiskt mellan april och oktober och ger symtom som illamående, kräkningar, diarré, trötthet, huvudvärk och muskelvärk. Adenovirus smittar oftast barn under två år och kan orsaka kräkningar och diarré. Astrovirus drabbar framför allt små barn men kan även smitta vuxna. Symtomen – kräkningar och diarré – är dock mildare än vid norovirus- och rotavirusinfektioner.
Campylobacter jejuni, E. coli, salmonella, shigella, stafylokocker och yersinia orsakar de flesta bakteriella infektioner i magen. Smittan överförs oftast via kontaminerad mat. Bakterierna kan spridas till maten under hanteringen av en person som har bakterierna på händerna eller som kommit i kontakt med en förorenad yta. De kan också utvecklas i livsmedel, exempelvis mejeriprodukter, som förvarats vid felaktig temperatur. Grönsaker kan ibland förorenas när de kommer i kontakt med vatten som innehåller spår av mänskligt eller djuriskt avfall. Dessa infektioner ger bukkramper, blodig avföring, illamående och kräkningar.
Några exempel på parasitära infektioner är E. vermicularis, G. lamblia, A. duodenale, N. americanus och E. histolytica. Parasiten E. vermicularis, även känd som springmask, smittar vanligtvis sin värd via kontaminerad mat. Den lever i tjocktarmen och orsakar klåda runt ändtarmsöppningen.
G. lamblia är oftast en vattenburen parasit som ger illamående, kräkningar och diarré. A. duodenale och N. americanus kallas tillsammans hakmask. Hakmask lever i jorden och smittar sin värd genom hudkontakt. Den ger typiska gastroenteritsymtom som kräkningar och diarré. E. histolytica finns i mänskligt avfall och överförs via kontaminerad mat. Denna parasit orsakar kraftiga buksmärtor, blodig avföring och feber.
Även om många av de parasiter, bakterier och virus som orsakar gastroenterit saknar vaccin eller botemedel finns det effektiva förebyggande åtgärder. Tvätta händerna noggrant efter toalettbesök, före matlagning, efter arbete i trädgården eller med jord samt efter blöjbyte – detta minskar risken att både drabbas av och sprida magsjuka avsevärt. Handsprit som innehåller alkohol är också effektiv mot de flesta av dessa tarmpatogener.
Tvätta dessutom grönsaker ordentligt innan tillagning och undvik råa skaldjur för att ytterligare skydda dig mot smitta.
Kontakta vården om symtomen är kraftiga, om du inte får i dig vätska, om febern är hög eller om avföringen innehåller blod. Små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar bör söka vård tidigt, eftersom de löper större risk att utveckla vätskebrist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online