Ekonomi finns närvarande i och påverkar i princip allt runt omkring oss. Det beror på att ämnet omfattar ett mycket brett spektrum av delområden. Vetenskapen handlar inte bara om vad människor köper och säljer, utan beskriver även hur människor samspelar med varandra på sätt som inte rör pengar. För den som arbetar inom vården är det därför viktigt att förstå några av de sätt på vilka omvårdnad och ekonomi samverkar.
Sjuksköterskeyrket har länge varit relativt välavlönat. År 2011 tjänade exempelvis legitimerade sjuksköterskor i Kalifornien i genomsnitt cirka 33 dollar i timmen. Förklaringen ligger i det klassiska sambandet mellan utbud och efterfrågan. När befolkningen åldras och allt fler människor behöver vård ökar efterfrågan på sjuksköterskor. Det driver upp "priset" på en sjuksköterskas arbetstimme, eftersom människor kräver ett ekonomiskt incitament för att gå till jobbet. Eftersom det finns färre kvalificerade sjuksköterskor än lediga tjänster måste de lockas med höga löner.
Detta är ett läroboksexempel på utbudslagarna. Om fler personer börjar studera till sjuksköterska på grund av de höga lönerna kommer utbudet av arbetskraft att öka, vilket i sin tur pressar ner priset. Ökar å andra sidan efterfrågan snabbare än utbudet stiger timlönen, eftersom konkurrensen om kvalificerad personal hårdnar.
En annan ekonomisk princip som spelar stor roll inom vården är subventionernas effekt. När staten eller andra stora institutioner finansierar sjuksköterskestudenters utbildning – något som blir allt vanligare på grund av bristen på sjuksköterskor – snedvrids marknaden. Orsaken är att det då finns en grupp sjuksköterskor som själva betalat sin utbildning och därför behöver högre löner, samtidigt som en annan grupp som inte betalat för sin utbildning inte kräver lika hög lön för att täcka sina kostnader.
Detta innebär att en tredje part i utbuds- och efterfrågeekvationen snedvrider värdet på arbetskraften. Eftersom löner sätts på aggregerad nivå tvingas de sjuksköterskor som själva finansierat sin utbildning nöja sig med marginellt mindre än de annars skulle fått. De som inte betalat för sin utbildning får å andra sidan marginellt mer än de egentligen behöver. Det totala resultatet blir att ingen får exakt det värde som marknaden i sig hade bestämt.
Ekonomin påverkar också sjuksköterskors individuella beslut. Arbetspass ersätts ofta med olika lönenivåer beroende på när de läggs, hur krävande de är och andra faktorer. Rapides Regional Medical Center i Alexandria, Louisiana, betalar exempelvis sina sjuksköterskor 25 procent mer i utbyte mot att de arbetar helger.
Detta skapar ett klassiskt beslut om alternativkostnad. En sjuksköterska kan tjäna mer pengar genom att arbeta på helgen, men måste väga det mot immateriella faktorer – de flesta sociala aktiviteter sker ju just på helgerna. De extra 25 procenten kommer, precis som allt annat, till ett pris, till exempel en missad basebollmatch med vänerna. Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till detta när hen bestämmer sig för att arbeta.
Utbudselasticitet är ett ekonomiskt begrepp som beskriver i vilken grad utbudet av en produkt påverkas av faktorer som pris – eller i vilken grad det inte påverkas. Begreppet anger alltså hur elastiskt eller oelastiskt utbudet är.
Sjuksköterskearbetskraft är en ganska elastisk produkt. Det innebär att när lönerna stiger ökar också antalet tillgängliga sjuksköterskor. Enligt forskaren David M. Blau är elasticiteten för sjuksköterskor 1,1, vilket kan jämföras med många andra yrken där elasticiteten är betydligt lägre – läkares arbetskraft ligger exempelvis på endast 0,3. Detta visar på yrkets flexibla och tillgängliga karaktär, samt hur starkt det påverkas av ekonomin som helhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online