När någon vi bryr oss om skadar sig själv är det svårt att förstå och hantera, och det väcker ofta starka känslor av hjälplöshet hos vänner och familj. Självskadebeteende kan ta sig många olika uttryck utöver att skära sig själv – till exempel att slå sig själv eller andra föremål, bränna sig med cigaretter eller tändare, rycka ut hår, sticka sig själv eller till och med försöka bryta ben.
I stället för att känna sig maktlös kan du som närstående ta konkreta steg för att hjälpa personen framåt. Här är fem råd som gör skillnad.
Ju mer du förstår om självskadebeteende och desto bättre du lyckas möta personen med empati, desto effektivare kan du finnas där för hen. När du söker information, håll dig gärna till källor skrivna av personer med medicinsk kompetens eller egen erfarenhet av självskada. Var samtidigt realistisk med vilken inverkan du kan ha – i slutändan är det upp till personen själv att söka och ta emot hjälp, och inget du säger eller gör kan tvinga fram det beslutet.
Enligt organisationen S.A.F.E. (Self-Abuse Finally Ends) anger personer som skadar sig själva bland annat dessa skäl: att de inte känner sig förstådda, känner sig tomma eller ensamma, eller att beteendet blir ett sätt att lindra den inre smärta de bär på. Oavsett om du kan relatera till situationen eller inte visar erkännandet av personens smärta att den är verklig även för någon annan – och att hen inte behöver bära den ensamma.
Behandling kan variera från öppenvård och samtalsterapi till slutenvård på sjukhus, men för att komma dit måste personen som skadar sig vara villig att prata med någon och konfrontera sin situation. Hjälp hen att hitta en person att anförtro sig åt – det kan handla om en kurator, psykolog, läkare eller en annan betrodd vuxen.
Låg självkänsla kan vara en viktig bidragande faktor till självdestruktivt beteende. Att hjälpa någon bygga upp sin självkänsla kan därför peka mot återhämtning. Aktiviteter som volontärarbete i närområdet, att lära sig nya hantverk eller färdigheter, att öva på att säga positiva saker om sig själv högt, eller andra aktiviteter som leder till positivt självförtroende eller flyttar fokus till något större, kan stärka självkänslan över tid.
Även när någon mår bättre kan stress bli ett mentalt och fysiskt bakslag. Genom att identifiera just de situationer och känslor som utlöser beteendet öppnas möjligheten att välja ett alternativ till att skära sig som hanteringsmetod. Några exempel på sådana metoder är fysisk träning, att ägna sig åt något roligt och meningsfullt eller att prata med någon man litar på.
Du kan inte rädda någon på egen hand, men ditt stöd kan göra stor skillnad. Om personen har allvarliga skador eller uttrycker suicidtankar ska du inte vänta – kontakta akutsjukvården på 112. I Sverige kan du också vända dig till Självmordslinjen (Mind) på telefon 90101 eller via chatt på mind.se, samt till BRIS på 116 111 för barn och unga. Din roll är inte att vara terapeut, men att finnas där, lyssna utan att döma och uppmuntra professionell hjälp kan vara avgörande för personens väg tillbaka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online